Folkbildningsrådets granskningar

Folkbildningsrådet tar alla signaler om missförhållanden inom folkbildningen på stort allvar. Här beskriver vi hur det går till när vi granskar misstänkta felaktigheter och vad en granskning kan leda till.

Senast uppdaterad:

Information som leder till en granskning kan komma från flera håll:

  • Vi kan upptäcka felaktigheter i vårt ordinarie uppföljningsarbete eller i samband med andra granskningsärenden.
  • Folkhögskolor och studieförbund kan själva göra en egenanmälan till oss med saker de upptäckt i sin verksamhet.
  • Vi får information från myndigheter, media eller andra externa aktörer.
  • Vi får information från enskilda personer, till exempel genom vår anonyma visselblåsarfunktion.

Vad innebär en granskning?

En granskning innebär att Folkbildningsrådets utredare i samarbete med jurist begär in och analyserar ett omfattande underlag. Materialet analyseras i förhållande till villkoren för statsbidrag. Vid behov har vi även dialog med till exempel deltagare, företrädare för folkbildningen, andra myndigheter, rättsväsendet och revisorer. Utredarna har dessutom en löpande kontakt med statsbidragsmottagaren och vid behov kan kompletterande frågor ställas och ytterligare underlag hämtas in.

I större ärenden eller ärenden där det finns behov av särskild kunskap eller ytterligare utredningsresurser kan det inrättas en granskningsgrupp med sakkunniga som bistår Folkbildningsrådet i granskningsarbetet.

Vad händer efter en granskning?

En granskning avslutas med eller utan krav på vidare åtgärder, beroende på vad utredningen kommer fram till. Folkbildningsrådet kan kräva tillbaka statsbidrag eller begära in en åtgärdsplan från bidragsmottagaren. Vid allvarliga missförhållanden kan Folkbildningsrådet komma att pröva om bidragsmottagaren ska fortsätta få statsbidrag.

Läs mer om våra granskningar