Folkhögskolan skapar vägar till etablering i samhället

Som analyschef på Folkbildningsrådet möter jag ofta personer som undrar vad som händer med folkhögskolornas deltagare när de är klara med sina kurser. För att kunna ge ett meningsfullt svar på det måste man först veta vilken typ av kurs det handlar om och vad kursen har för syfte.

På Folkbildningsrådet följer vi återkommande upp vad som händer med deltagarna efter avslutad kurs. Det som är viktigt att ha med sig är att folkhögskolan erbjuder olika typer av kurser: många kurser ger grundläggande eller gymnasial utbildning, andra är yrkeskurser inriktade mot specifika yrken, vissa är kurser som fördjupar sig inom olika ämnesområden till exempel musik och teater. En del deltagare läser för att få behörighet till vidare studier, andra för att komma ut i arbetslivet. Därför ser resultaten också olika ut.

Olika vägar ger olika resultat

På allmän kurs läser 20 procent av deltagarna på grundskolenivå. Nästan hälften av dessa fortsätter studera i någon form efter avslutad kurs, i många fall fortsätter de på folkhögskola. Det är helt enligt förväntningarna – vi förväntar oss inte att den som precis gått ut grundskolan ska in på arbetsmarknaden. Här handlar det om att bygga en grund för vidare studier.

För dem som slutför allmän kurs på gymnasienivå är andelen som studerar vidare ungefär densamma, knappt hälften. Men här läser 20 procent på högskola medan 27 procent studerar på folkhögskola, komvux eller yrkeshögskola. Efter tre år är 29 procent etablerade på arbetsmarknaden, jämfört med gymnasieskolans högskoleförberedande program är det fler som är etablerade på arbetsmarknaden, men färre som läser på högskolan. Här fungerar alltså folkhögskolan både som språngbräda till högre studier och som förberedelse för arbetslivet.

Av dem som läser yrkesinriktade utbildningar är hälften etablerade på arbetsmarknaden ett år efter avslutad kurs. Efter tre år har andelen ökat till 58 procent – i nivå med gymnasieskolans yrkesprogram. En skillnad är att fler av folkhögskolans deltagare fortsätter till högskolan. Totalt är 75 procent antingen etablerade på arbetsmarknaden eller i studier efter tre år, att jämföra med 71 procent från gymnasieskolans yrkesprogram. Det är starka siffror som visar att dessa utbildningar fyller sitt syfte.

Etablering på flera sätt

Det som blir tydligt när man tittar på statistiken är att folkhögskolan erbjuder olika vägar vidare beroende på vilken typ av kurs deltagarna går. För deltagarnas möjlighet till etablering i samhället och arbetslivet betyder det att folkhögskolan fyller flera funktioner samtidigt:

• den ger grundläggande utbildning för dem som saknar det
• den förbereder för högre studier
• den ger yrkeskompetens som arbetsmarknaden efterfrågar.

Vad folkhögskolan betyder för såväl samhälle som individ kan därför inte mätas med ett enda mått – vägen vidare beror på deltagarens behov eller mål, och på vilken kurs hen går.

Viktiga nyanser i statistiken

Resultaten varierar också mellan olika grupper. Vi kan bland annat se att deltagare med funktionsnedsättning i högre grad fullföljer sina studier, men har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden efteråt. På gymnasienivå är 24 procent av deltagare med funktionsnedsättning etablerade på arbetsmarknaden efter tre år, jämfört med 29 procent av alla deltagare. Detta visar att stödet under utbildningen fungerar väl, men att övergången till arbetsmarknad eller vidare studier är en utmaning för många i den här deltagargruppen.

En annan viktig insikt är att etablering inte är en linjär process och att vi får viktiga svar när vi tittar på deltagares situation flera år efter avslutade studier. Deltagare rör sig ofta mellan olika situationer över tid – från studier till arbete, eller tvärtom. Det är en dynamisk process som inte alltid syns i statistiken från det första året.

Det är också skillnader mellan olika delar av landet. I vissa län är övergången till högskolan från allmän kurs hög, i andra låg. Likaså varierar andelen som går ut på arbetsmarknaden – i vissa län är den stor, i andra betydligt mindre. Förklaringen finns nog oftare i hur den lokala arbetsmarknaden ser ut än i hur väl folkhögskolan fungerar.

Folkhögskolan lyckas – på olika sätt

Att den deltagare som går allmän kurs för att läsa in en behörighet sedan går vidare till studier i stället för arbete är inte ett misslyckande – det är ett tecken på att folkhögskolan lyckas. På samma sätt är det ett tecken på framgång när deltagare på yrkesinriktade kurser går direkt ut i arbete. Folkhögskolan skapar alltså förutsättningar för etablering på många sätt, anpassade efter deltagarnas olika behov och situation.