Folkhögskola
Folkhögskola är en frivillig skolform för vuxna med individanpassat och flexibelt lärande. Den fyller olika syften för olika människor – för den som söker andra sätt att studera än vad gymnasieskolan och komvux erbjuder kan den vara en väg till fortsatta studier, för den som nyss har kommit till Sverige en första kontakt med ett nytt samhälle, och för den som vill bli konstnär första steget mot att uppfylla en dröm.
Folkhögskolan i siffror
Det finns 152 folkhögskolor i Sverige.
Drygt hälften av folkhögskolorna har verksamhet på en eller flera filialer.
Av folkhögskolorna drivs 110 av idéburna organisationer, och resten av regioner.
Folkhögskolorna hade under 2025:
- cirka 17 500 deltagare i allmän kurs
- cirka 35 600 deltagare i särskild kurs
- cirka 32 000 deltagare på korta kurser.
Folkhögskolans målgrupp och uppdrag
Folkhögskolan riktar sig till personer över 18 år. Pedagogiken är individanpassad, vilket betyder att kurserna formas efter deltagarens behov och förutsättningar. Därför är folkhögskolan bra på att nå och fånga upp människor som av olika anledningar inte har hittat sin plats i andra utbildningsformer.
Folkhögskolan tar ett stort ansvar för att höja utbildningsnivån och utjämna utbildningsklyftor i samhället. En växande andel av deltagarna på folkhögskolans kurser har kort utbildningsbakgrund, begränsade svenskkunskaper eller en funktionsnedsättning. De senaste åren har det funnits studiemotiverande kurser och etableringskurser för nyanlända på flera av landets folkhögskolor.
Lärande i grupp
Folkhögskolan kännetecknas av att lärandet sker gemensamt i grupp. Ett mål är att alla deltagarna ska vara aktiva i gruppen, eftersom lärandet sker genom att samtala och utbyta erfarenheter med andra. Gemenskapen stärks också av att många bor på den folkhögskola de studerar på.
Folkhögskolorna har ingen central styrning, vilket innebär att varje skola själv bestämmer över sina kurser. En fördel med det är att folkhögskolan snabbt kan möta behov som uppstår i det lokala samhället, till exempel genom att skapa möten mellan etablerade och nyanlända svenskar.
Drivande i demokratiutvecklingen
Folkhögskolorna har drivit demokratin i Sverige framåt i 150 år. De första folkhögskolorna startade redan 1868, när stora delar av befolkningen stängdes ute från det traditionella utbildningsväsendet. I början av 1900-talet startades allt fler folkhögskolor i takt med de växande folkrörelserna. Ända sedan dess har folkhögskolan fungerat som ett komplement till det traditionella utbildningssystemet.
Folkhögskolan finns över hela landet
Folkhögskolorna och dess filialer är utspridda över hela Sverige, från Malmfältens folkhögskola i Kiruna i norr, till Östra Grevie folkhögskola i Vellinge i söder.
Du kan söka mer information om landets olika skolor, var de finns och vilka kurser de har hos Sveriges folkhögskolor.