Folkbildning ger förutsättningar till självständighet och delaktighet
Inom både studieförbund och folkhögskola bedrivs livsviktig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. På Mora folkhögskola hålls kursen Anpassad IT för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Med folkbildningens förmåga att hitta lösningar utifrån individens behov och förutsättningar kan man bidra till ökad delaktighet och att fler får leva ett gott liv, det skriver Robert Öberg från riksförbundet FUB och Kerstin Gatu från Mora folkhögskola i ett blogginlägg.
Det är en varm och solig dag i Mora när första årskullen som gått utbildningen Anpassad IT anländer för en tre dagar lång återträff. Det är precis som det brukar vara vid kursstarter och återträffar: förväntningar, kära återseenden och drömmar blandas med både skratt och allvar. Den stora skillnaden är att personer med intellektuell funktionsnedsättning, IF, sällan eller aldrig får möjligheten till vare sig gå kurser eller åka på återträffar på en folkhögskola. Men på Mora folkhögskola får de, precis som så många andra unga vuxna, möjligheter att växa, utvecklas, vara självständiga och delaktiga.
Hinder för delaktighet och aktivt medborgarskap för personer med intellektuell funktionsnedsättning ska undanröjas, det framgår med stor tydlighet i såväl svensk funktionshinderpolitik som i den internationella Funktionsrättskonventionen. Det handlar om att säkerställa ett aktivt vuxenliv för personer med funktionsnedsättning på olika centrala livsområden, som ska vara likvärdiga med dem som jämnåriga utan funktionsnedsättning har. Målsättningen är att skapa jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället.
Folkbildningen spelar en avgörande roll för personer med funktionsnedsättningar och deras förutsättningar för att få leva ett gott liv. Folkhögskolan har en särskild förmåga att möta deltagare med olika behov, och skapar möjligheter till livslångt lärande för personer med funktionsnedsättning. 2014 var riksförbundet FUB med och startade en utbildning i samarbete med Mora folkhögskola. Utbildningen Anpassad IT ingår nu i skolans kursutbud. Det har inte varit en enkel resa utan är ett pågående arbete för att undanröja hinder och skapa förutsättningar för utbildningens fortsatta existens. Det är en utmaning för folkhögskolor att kunna skapa hållbara, långsiktiga strukturer för att anordna utbildningar för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Precis som för alla andra är det för den här gruppen viktigt att få leva självständigt, kunna flytta hemifrån, ta del av en folkbildningstradition, ta egna beslut och få studera tillsammans med andra. Vi har genom utbildningen i Mora verkligen sett en personlig utveckling hos alla deltagare. Detta vittnar även deltagarnas nära omgivning om samtidigt som det finns det en oro för att färdigheter, självkänsla och självständighet som deltagarna fått med sig från kursen inte ska kunna bibehållas över tid.
I början av 2020 hotades utbildning Anpassad IT av nedläggning. Det saknades helt enkelt medel för att driva utbildningen vidare. Samtidigt fick vi besked om att flera andra folkhögskolor planerade att lägga ner liknande kurser. Problembilden var den samma: det saknades ekonomiska förutsättningar för att täcka de extra kostnader utbildningen innebar. Kostnaderna rör det stöd som deltagarna behöver för att kunna tillgodogöra sig sin utbildning.
En stor utmaning i samhället är att många utbildningsvägar är stängda för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi vet genom nya forskningsrapporter att en fjärdedel av eleverna som går ut gymnasiesärskolan står utanför både arbetsmarknad och utbildning. Vi vet också att eleverna med intellektuell funktionssättning i allt lägre grad söker sig till komvux som särskild undervisning. Detta ofta på grund av brister i utbildningsutbudet, otillräckliga möjligheter till specialpedagogiskt stöd eller att det helt enkelt inte finns vuxenutbildning i hemkommunen. I ljuset av det blir folkbildningen ännu viktigare då det ofta är den enda vägen för vidare studier efter gymnasie- och gymnasiesärskolan.
Under några intensiva veckor gjorde vi allt vi kunde för att rädda utbildningen. Många reagerade och agerade och till slut kunde utbildningen räddas genom extra anslag ifrån regionen. Tillsammans med flera andra funktionsrättsorganisationer skrev riksförbundet FUB och Mora folkhögskola en debattartikel riktad till utbildningsminister Anna Ekström. Vi blev oerhört glada att artikeln besvarades med en inbjudan till utbildningsdepartementet där vi fick möjlighet att samtala om hinder och möjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få tillgång till folkhögskolans utbildningar. Det var ett positivt och lyhört möte och i regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet för 2021 gavs ett uppdrag att göra en analys av tillgången till utbildning på folkhögskola för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Våra erfarenheter från kursen Anpassad IT är att det går utmärkt att skapa en tillgänglig utbildning som möter deltagarna utifrån deras behov. Det som behövs är en bredd av kompletterande kompetenser, att man skapar kognitiv tillgänglighet i den fysiska miljön samt att man gör medvetna val när det kommer till läromedel och digitala verktyg. Dagens tekniska landvinningar gör det till exempel möjligt att skapa bildstöd och instruktionsfilmer med oändliga möjligheter att anpassa innehåll och form baserat på både individens och gruppens behov.
Vi hoppas nu att landets folkhögskolor framöver får betydligt bättre förutsättningar för att erbjuda utbildningar och kurser för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi hoppas också att fler folkhögskolor antar utmaningen med att ta fram anpassade utbildningar och kurser för en grupp som står längst ifrån möjligheten till vidare utbildning, ett livslång lärande, jämlika livsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Tillsammans kan vi göra skillnad!