15 procent

Ibland brukar jag tänka på 15 procent. 15 procent av vadå? Jo, av världens befolkning. Det är mer än 1,1 miljarder människor. Miljarder!

Varför sitter då jag och tänker på 1,1 miljarder människor med jämna mellanrum? Jo, för att det är antalet personer som lever med någon form av normbrytande funktionalitet idag. Att tänka på antalet funkisar i världen är kanske inte jättespännande i sig självt, men sätter du det i kontexten av hur lite det pratas funktionalitet blir det genast mer intressant. När pratade du funkis sist? Eller rättare sagt: vet du vad funktionsmaktordning är för något?

Funktionsmaktordningen är den där tunga, blöta filten som ligger över samhället. Det samhällsbygge som är anpassat bara efter den med normföljande funktionalitet. Det som gör att trappor utan hissar är rimligt, tryckt text utan möjlighet till punktskrift och audiellt tal utan teckenspråkstolk okej. Det är funktionsmaktordningen som gör att inte alla i Sverige har en fullgod utbildning och att vissa lever på nåder när det gäller stöd- och serviceinsatser. Funktionsmaktordning och samhällets funkofobi är något som 1,1 miljarder över hela världen ställs inför. Dagligen.

Och ändå pratar vi inte funkis. När det gäller diskrimineringsgrunder är vi snabba med etnicitet, sexualitet, könstillhörighet och ålder. Det är i sig ett bevis på funktionsmaktordning. Funkisen nämns inte ens och HUR kan man då bli diskriminerad? Det som inte omnämns finns inte.

Men hur passar folkbildningen in i det här? För att få syn på funktionsmaktordningen och förstå den – och på så sätt få verktyg att göra något åt den – behöver vi börja med normkritik. Och hur förstår man bäst normkritik om inte med folkbildning? Kruxet med de normkritiska glasögonen är nämligen att de ofta skaver till en början. Att arbeta normkritiskt kan kännas läskigt då det sätter krav på dig som individ: du måste våga se till dig själv och ifrågasätta dina egna fördomar och privilegier. Vi vill inte banka in normkritik som om det vore en utantillkunskap – det löser inga problem och leder bara till obehag. Normkritik kräver andra resurser. Den absolut bästa växtnäring vi kan ge vårt normkritiska träd är tid, intresse och genuin nyfikenhet. Intresse för ett samhälle i positiv utveckling och genuin nyfikenhet inför det vi tidigare tagit förgivet. Normkritik är lite som att installera en uppdatering i datorn – tillsammans skapar vi ett nytt default. "Tillsammans", "nyfikenhet" och "egna erfarenheter" är nyckelord i den normkritiska verktygslådan – nyckelord som delas med folkbildning!

I skrivande stund är jag mitt uppe i att hålla min första (funktions)normkritiska studiecirkel. Jag, precis som så många andra, är ett stort fan av folkbildning och har gått i allt från skrivarkurser (gymnasiet), till manga (högstadiet) och koreanska (nu). Till skillnad från den vanliga skolan så känns folkbildningen varm och välkomnande. Det är ingen tenta som behöver skrivas, ingenting du måste bevisa. Så länge du är pepp och nyfiken går du alltid därifrån rikare än när du kom dit.

Att nu medverka som ledare och inte som deltagare har även det lärt min något nytt. Det är först nu jag fått syn på mina egna normer gällande lärande och kunskapsinhämtning. Jag trodde jag hade bra koll på det här med normer och normkritik. För att vara helt ärlig trodde jag nog jag var rätt färdiglärd. Men tji fick jag. Det finns inget som heter färdiglärd. Speciellt inte när det kommer till normer. Vid varje tillfälle gör jag en plan för vad vi ska prata om och lära oss, men hittills har planen bara varit ett ramverk. Deltagarna kommer med egen input – egen kunskap! – och för mig är det ren och skär lyx att få vara med och navigera. Det är precis just detta som gör studiecirklar så värdefulla. I det kollektiva lärandet är alla vinnare!

Ordlista

Funkofobi – Fördomar riktade mot personer som bryter mot funktionsnormen, går till exempel att jämföra med rasism och homofobi.

Funktionsmaktordning – Den hierarki som säger att det är bättre att följa funktionsnormen än att inte göra det.

Funktionsnormen – Den norm som säger hur alla kroppens funktioner bör fungera; exempelvis att man ska kunna se, höra, gå, röra sig och förstå som majoriteten.

Funktionshinder – De saker som inte är tillgängliga för alla, till exempel en trappa, rum utan hörslinga och otydliga instruktioner.

Funktionsnedsättning eller normbrytande funktionalitet – Att inte följa funktionsnormen.

Funktionsvariation – Hur man fungerar; alla har en funktionsvariation då alla fungerar olika. Är inte synonymt med funktionsnedsättning eller normbrytande funktion.

Källa: STILs material Ur Funktion

Fotograf: Helena Berzelius