Förtydligande angående Musikteaterskolan i Bjärnum

I slutet av maj förra året ansökte Markaryds folkhögskola om konkurs. Skolan, som under en längre period kämpat med en ansträngd ekonomi, tvingades avveckla verksamheten och därmed även Musikteaterskolan i Bjärnum. Folkbildningsrådet som fördelar statsbidrag till landets folkhögskolor, beslutade att statsbidraget som tidigare gått till Markaryds folkhögskola skulle fördelas till samtliga folkhögskolor.

Eslövs folkhögskola tog över Musikteaterskolan i Bjärnum och drev den vidare under läsåret 2025/2026, men har nu meddelat att de inte har ekonomiska förutsättningar att driva verksamheten vidare.

Folkbildningsrådets uppdrag

Folkbildningsrådet fördelar statsbidrag till 152 folkhögskolor. Statsbidraget regleras av regeringen genom Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. En folkhögskola avgör själv vilka kurser man vill arrangera med hänsyn till skolans egna förutsättningar och profil. Folkbildningsrådet formulerar villkor och kriterier för statsbidraget, men beslutar inte om vilka utbildningar eller kurser som de enskilda folkhögskolorna ska erbjuda. Statsbidragsfördelningen baseras på genomförd verksamhet. En folkhögskola kan ta över eller starta en ny utbildning, men det innebär inte att statsbidraget ökar i samma omfattning. 

Folkhögskolornas ekonomiska utveckling

Folkhögskolornas ekonomi har försvagats under flera års tid. Bakom det ansträngda läget ligger kraftigt ökade kostnader och statsbidrag som inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen. För folkhögskolan har statsanslaget per årsplats ökat med 16 procent mellan 2017 och 2026, samtidigt som inflationen under samma period varit 30 procent. 

Folkbildningsrådet har föreslagit ekonomiska förstärkningar av folkbildningen i budgetunderlaget för 2027 till 2029. Bland annat en generell ökning av det ordinarie statsbidraget och en satsning på 5 000 nya årsplatser på folkhögskola, som en del i att stärka landets kompetensförsörjning.

Jämförelsen med Kista folkhögskola

I debatten har det förts fram att Folkbildningsrådet agerat inkonsekvent genom att låta alla landets folkhögskolor dela på statsbidraget efter Markaryds konkurs, medan man i ett senare fall – Kista folkhögskola – i stället lyste ut motsvarande medel för ansökan bland skolor i Stockholmsregionen. 

När en folkhögskola upphör och dess andel av statsbidraget återgår till den gemensamma potten finns det i praktiken två möjligheter: antingen delar alla landets folkhögskolor på beloppet, eller så gör Folkbildningsrådet en utlysning utifrån särskilda kriterier.

Efter Markaryds folkhögskolas konkurs förra året beslutade Folkbildningsrådets styrelse att låta samtliga folkhögskolor dela på beloppet genom en generell höjning. Skälet var att det ekonomiska läget i hela sektorn var så pressat att en bred höjning bedömdes mest angelägen, även om det innebar att det totala antalet platser minskade något.

När Kista folkhögskola senare samma år inte fick fortsatt statsbidrag valde styrelsen i stället att lysa ut motsvarande medel för ansökan bland folkhögskolor i Stockholmsregionen. Skälen var dels ett regionalt behov av folkhögskoleplatser för personer som står långt från arbetsmarknaden, dels en vilja att inte minska det totala antalet platser i landet ytterligare.

Folkbildningsrådets beslut

Att specialdestinera bidrag direkt till en viss skola eller kurs förekommer inte. Det skulle innebära att Folkbildningsrådet tar ställning till en enskild kurs som mer värdefull än andra, vilket ligger utanför vårt uppdrag och skulle inkräkta på folkhögskolornas självständighet att själva utforma sitt kursutbud.

De båda besluten som rör Markaryds och Kista folkhögskola fattades på samma sätt av Folkbildningsrådets styrelse, efter samråd med medlemsorganisationerna som representerar landets folkhögskolor. Det är alltså inte fråga om godtycke eller bristande process, utan om att styrelsen gjort olika avvägningar utifrån delvis olika förutsättningar vid de två tillfällena.