Pilotprojekt inom folkbildningen bidrar till Demokratistegen
I februari lanseras Demokratistegen, en nationell modell för att stärka arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter inom skola, vuxenutbildning och folkbildning. Folkhögskolor och studieförbund har bidragit i arbetet med att ta fram den nya modellen.
Skolverket och Forum för levande historia har sedan 2022 i uppdrag från regeringen att utveckla en svensk modell för systematiskt demokratiarbete inom skolväsende och folkbildning. Inspirationen kommer från den norska arbetsmodellen Dembra, som står för Demokratisk beredskap mot rasism, antisemitism och antidemokratiska attityder. En annan utgångspunkt har varit Europarådets ramverk om kompetenser för demokratisk kultur. Den svenska motsvarigheten, som fått namnet Demokratistegen, lanseras i februari.
Modellen prövades på folkhögskolor
Myndigheterna bakom Demokratistegen har velat försäkra sig om att det stödmaterial och de metoder som tas fram ska kunna användas inom olika utbildningsformer. Därför har Forum för levande historia prövat modellen i ett pilotprojekt tillsammans med tre folkhögskolor. Nu planeras ett liknande arbete ihop med ett studieförbund.
– Vi är glada att Skolverket och Forum för levande historia genom det här uppdraget har fått ökad kunskap om folkbildningens verksamheter och arbetssätt. Folkbildningen är viktig en kraft i arbetet med demokrati, inkludering och att motverka olika former av rasism, säger Maria Sundbom Ressaissi, projektledare på Folkbildningsrådet.
Alla inom verksamheten ska kunna bidra
För att ett demokratiarbete ska bli framgångsrikt är några förutsättningar särskilt viktiga. Det handlar om att
- skapa en inkluderande och demokratisk skolmiljö
- öka kunskaper om gruppfientlighet
- stärka förmågan till kritiskt tänkande.
Genom Demokratistegen får organisationen hjälp med dessa områden. Här erbjuds handledning vid behov och tillgång till en resursbank av studiematerial. Arbetsmodellen bygger på att alla inom verksamheten, från deltagare och rektor till vaktmästare, bidrar till att beskriva problem och finna passande lösningar.
– Det är en styrka att hämta erfarenheter och kunskaper från skolväsendet och folkbildningen. Ett nära samarbete med Folkbildningsrådet, folkhögskolor och studieförbund har varit viktigt i vår ambition att modellen ska fungera även inom folkbildningen, säger Pontus Wallin, projektledare på Forum för levande historia.