Folkhögskolans lärare vill bidra till att deltagarna växer
En ny rapport från Folkbildningsrådet visar hur lärarrollen på folkhögskola präglas av både arbetsglädje med stor pedagogisk frihet, och en vardag som påverkas av de tuffa ekonomiska förutsättningarna för folkhögskolan.
Folkhögskolan engagerar varje år tiotusentals deltagare, och lärarna är avgörande för att skapa en lärandemiljö där dessa kan växa. I rapporten Utan färdigt facit – Folkhögskolans lärarkår mellan frihet och tradition har tre forskare från Linköpings universitet tittat närmre på folkhögskolans lärare och deras arbetssituation. De har analyserat hur folkhögskolans undervisningsformer och dess roll som utbildnings- och bildningsinstitution har förändrats ur ett lärarperspektiv under det senaste decenniet.
Viktig drivkraft: att bidra till att få människor att växa
Genom djupintervjuer med lärarna har forskarna fått svar på frågor om lärarnas motiv för att arbeta inom folkhögskolan, och hur de ser på sin yrkesroll. Trots vissa förändringar i lärarkårens sociala sammansättning har attityderna till arbetet förblivit relativt konstanta över tid.
– En viktig drivkraft är möjligheten att bidra till människors personliga utveckling, välmående och framsteg – att vara en del i att få människor att växa. Flera av lärarna betonar att detta ger arbetet en särskild meningsfullhet. Under arbetet med rapporten framträdde en tydlig samsyn bland lärarna kring dessa värden, och kollegial gemenskap lyftes som avgörande för arbetet, säger Filippa Millenberg, en av forskarna bakom rapporten.
Tuff ekonomi och osäkra anställningsvillkor
Rapporten visar att förändrade ekonomiska förutsättningar för folkhögskolan påverkar lärarnas arbetssituation. Både deltidsanställningar och visstidsanställningar är vanliga, framför allt inom kursformen särskild kurs. Forskarna poängterar att osäkra arbetsformer kan påverka den yrkesmässiga stabiliteten negativt, samtidigt som deltidsanställningar kan göra det möjligt att hålla en annan karriär vid liv parallellt med undervisningen, exempelvis för lärare inom estetiska ämnen.
– Lärarna är en viktig resurs för folkhögskolans uppdrag. Rapporten visar deras betydelse, vad som driver dem och vilka villkor som styr deras arbete. För oss är det viktigt att synliggöra lärarnas roll, eftersom de ytterst är avgörande för att folkhögskolan ska kunna bidra till demokrati, delaktighet och personlig utveckling, säger Johan Ernestam, analyschef på Folkbildningsrådet.
Om rapporten
Rapporten Utan färdigt facit – Folkhögskolans lärarkår mellan frihet och tradition tar avstamp i institutionella förändringar för folkhögskolan och har två huvudsakliga fokus:
- lärarnas bakgrunder och vad dessa betyder för folkhögskolan
- vilka krav och förväntningar som ställs på lärarna, och deras egna motiv till att arbeta i yrket.
I rapporten används tre typer av empiriskt material: statistik från Statistikmyndigheten SCB, enkäter och djupintervjuer med lärare, samt platsannonser från Arbetsförmedlingen.
Läs rapporten här:
Utan färdigt facit – Folkhögskolans lärarkår mellan frihet och tradition
Författare till rapporten
Filippa Millenberg är postdoktor i pedagogik. Hennes forskning handlar bland annat om lärares pedagogiska praktik med fokus på folkhögskolans kontext.
Per Andersson är professor i pedagogik. Hans forskning handlar bland annat om folkhögskollärares och yrkeslärares arbete och kompetensutveckling.
Erik Nylander är biträdande professor i pedagogik. Under perioden 2022–2028 leder han forskningsprojektet ”Folkhögskolan som samtidsspegel”.
Författarna är alla verksamma vid Linköpings universitet. Rapporten är skriven på uppdrag av Folkbildningsrådet.
Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande på Linköpings universitets webbplats
