Nedskärningar slår hårt mot folkbildningen

En ny rapport från Folkbildningsrådet visar att minskade anslag till studieförbund och folkhögskolor påverkar tillgången till folkbildning i hela landet. Nya ekonomiska förutsättningar har lett till uppsägningar, kursnedläggningar och sämre tillgång till bildning och kultur, särskilt i mindre kommuner.
Rapporten visar att nästan alla av studieförbundens lokalavdelningar och folkhögskolorna har påverkats negativt av de senaste årens ekonomiska förändringar. Studieförbunden har tvingats stänga lokaler och minska stödet till föreningar, kulturprogram och studiecirklar. Närvaron i mindre tätorter och glesbygd har minskat. I förlängningen kan vissa kommuner komma att helt bli utan sin folkbildningsverksamhet.
Personalnedskärningar och minskat pedagogiskt stöd
Förändringarna märks också i personalnedskärningar. Mellan 2023 och 2024 har personalstyrkan i studieförbunden minskat med 16 procent, och på folkhögskolorna har antalet lärartjänster minskat med 14 procent sedan 2022. Många folkhögskolor rapporterar att de har behövt skära ner på pedagogiskt stöd för deltagare i behov av extra hjälp.
– Folkbildningen har under mycket lång tid varit en kraft för lärande, kultur och gemenskap i hela landet. Nu ser vi att många tvingas ompröva hur och var de kan bedriva sin verksamhet. Det är en utveckling som vi behöver följa noga för att säkerställa att folkbildningens unika roll inte går förlorad. Det är en stor förlust för både individ och samhälle om grupper ställs vid sidan om tillgång till utbildning, bildning, kultur och social gemenskap, säger Anna-Karin Lindblom, generalsekreterare för Folkbildningsrådet.
Störst konsekvenser för mindre kommuner
Statens anslag till studieförbunden har minskat med 250 miljoner kronor 2024 och med ytterligare 100 miljoner 2025. Inför 2026 planeras ytterligare en nedskärning med 150 miljoner kronor. För folkhögskolorna har de extra platser som tillfördes under pandemin tagits bort. Anslagen har inte heller räknats upp trots hög inflation och kraftigt ökade kostnader.
Undersökningen visar också att nedskärningarna kan få störst konsekvenser i mindre kommuner och bland grupper som är i behov av extra stöd. I rapporten betonar Folkbildningsrådet vikten av att säkerställa att alla, oavsett bakgrund, bostadsort eller funktionalitet, har fortsatt tillgång till utbildning och bildning.
Foto: Kerstin Westeson
Om rapporten
Rapporten bygger på tre enkäter som skickades ut och besvarades mellan december 2024 och januari 2025. Enkäterna vände sig till:
- Sveriges folkhögskolor
- studieförbundens lokalavdelningar
- en panel bestående av cirkeldeltagare i studieförbund.