Studieförbunden stärker Sveriges beredskap genom folkbildning
I kristider är civilsamhället en avgörande resurs. En ny rapport från Forum och Volontärbyrån visar att civilsamhällesorganisationer som studieförbunden spelar en central roll i att mobilisera engagemang och bygga samhällsberedskap.
Svenskarna vill bidra vid kris – men vet inte hur. Enligt rapporten Gemenskap bygger beredskap kan hela 92 procent av svenska folket tänka sig att hjälpa till vid en samhällskris, men hälften vet inte hur de ska gå till väga. Här blir studieförbunden viktiga brobyggare, genom att sprida kunskap om beredskap och organisera ideellt engagemang.
– Under pandemin, flyktingmottagandet och vid skogsbränder har vi sett hur civilsamhället snabbt kan ställa om och samordna hjälpinsatser. För att rusta oss mera långsiktigt och för att få kunskap har studieförbunden en unik förmåga att förmedla kunskap och skapa engagemang genom studiecirklar och lokala nätverk, säger Irene Oskarsson, ordförande i Riksorganisationen Hela Sverige ska leva.
Studieförbunden gör mer än att bara utbilda – de bygger tillit och förbereder människor för att agera vid kris. Det kan handla om första hjälpen-kurser, informationsinsatser om hemberedskap eller att skapa forum där samhällsaktörer och invånare kan samverka.
I budgetunderlaget 2026–2028 föreslår Folkbildningsrådet en satsning på studieförbund och folkhögskolor för kunskapshöjande insatser för stärkt beredskap och civilt försvar.
– Beredskap handlar inte bara om fysiska resurser, utan också om social sammanhållning och kunskap. Folkbildningen bidrar till att fler får praktiska verktyg att hantera kriser, men också en känsla av delaktighet och ansvar. Det gör samhället mer motståndskraftigt, säger Anna-Karin Lindblom, generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos
