Yrkesutbildning på folkhögskola leder ofta till jobb
Nya siffror från Statistikmyndigheten SCB visar att folkhögskolans yrkesinriktade kurser ger resultat – en klar majoritet av deltagarna går vidare till arbete eller studier efter avslutad utbildning. Det stärker bilden av folkhögskolan som en viktig pusselbit i arbetet med att lösa kompetensbristen i samhället.
Folkbildningsrådet har låtit SCB ta fram ny statistik om hur det går för deltagare efter att de avslutat studier på folkhögskola. Resultatet visar tydligt att folkhögskolans yrkesinriktade särskilda kurser fungerar som en effektiv språngbräda till arbetslivet.
Tre år efter avslutad utbildning är 58 procent av deltagarna på yrkesinriktade kurser etablerade på arbetsmarknaden. Medräknat dem som fortsatt i studier är andelen 75 procent. Avhoppen är få – endast 12 procent avbryter utbildningen – vilket pekar på att folkhögskolans pedagogik och lärmiljö ger goda förutsättningar för deltagarna att slutföra sina studier.
– Folkhögskolan erbjuder andra vägar till arbete och studier än de traditionella. De yrkesinriktade kurserna bidrar till att fler får möjlighet att ta plats i arbetsliv och samhälle, säger Johan Ernestam, analyschef på Folkbildningsrådet.
Bland folkhögskolans yrkesinriktade kurser finns bland annat utbildningar till undersköterska, fritidsledare, lärarassistent och kyrkomusiker.
Viktig resurs i kompetensförsörjningen
Folkhögskolan som utbildningsform når ofta grupper som står långt från arbetsmarknaden – som personer med kort utbildningsbakgrund, funktionsnedsättning eller ofullständiga betyg. Dessa läser oftast på allmän kurs för att få behörighet till endera gymnasiet eller yrkeshögskola och högskola.
Av dem som slutfört allmän kurs på gymnasienivå befinner sig 47 procent i fortsatta studier året efter, samtidigt som 18 procent är etablerade på arbetsmarknaden. Tre år senare är samma siffror 34 respektive 29 procent. För deltagare med funktionsnedsättning är siffrorna efter ett år 44 procent i studier och 13 procent etablerade på arbetsmarknaden. Efter tre år är motsvarande siffror 31 och 24 procent.
– Folkhögskolan har en förmåga att nå människor som andra utbildningsformer missar. Det visar att folkhögskolan inte bara skapar möjligheter för individen, utan också bidrar till en mer jämlik arbetsmarknad och en stärkt kompetensförsörjning, säger Johan Ernestam.
Så ser etableringen ut tre år efter folkhögskolan
Av de som gått yrkesinriktade kurser var
- 58 procent etablerade på arbetsmarknaden
- 75 procent i arbete eller studier
- 66 procent av deltagare med funktionsnedsättning i arbete eller fortsatta studier.
Av de som slutfört allmän kurs på gymnasienivå var
- 63 procent etablerade på arbetsmarknaden eller i fortsatta studier
- 55 procent av deltagarna med funktionsnedsättning i arbete eller fortsatta studier.
Statistiken är beställd från Statistikmyndigheten SCB och avser deltagare i folkhögskolans allmänna kurs samt yrkesinriktade särskilda kurser, 2018–2022.
Läs promemorian som pdf
Vägen vidare – vad händer med deltagarna efter folkhögskolan? är en promemoria från Folkbildningsrådets analysenhet, framtagen i juni 2025.
Promemoria: Vägen vidare – Vad händer med deltagarna efter folkhögskolan?
