170 extra miljoner till folkhögskolan

Som en del av ett omfattande jobb- och utbildningspaket för unga i vårändringsbudgeten finns ett tillskott på 170 miljoner till folkbildningsanslaget. Det ska gå till att upprätthålla och bygga ut folkhögskolans kapacitet, 100 miljoner avsätts till nya utbildningsplatser för hösten 2021 och 70 miljoner till kvalitetsstärkande insatser för folkhögskolan. Målgrupp för satsningarna är enligt regeringen bland annat utrikes födda personer som är arbetslösa och ungdomar som inte har nått målen för en gymnasieutbildning.

– Det här är ett mycket välkommet besked som är efterlängtat av många, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. Folkhögskolan bedriver unik verksamhet, ofta med deltagare som står långt ifrån samhället. Det är glädjande att regeringen ser hur viktigt detta arbete är och att man satsar på att stärka folkhögskolans kapacitet.

Ett av statens syften med stödet till folkbildningen är att verksamheten ska bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Folkhögskolan har länge spelat en viktig roll för många som av olika anledningar inte har funnit sig till rätta i andra utbildningssystem. Detta har inte minst blivit tydligt det senaste året när folkhögskolan tagit sig an nya utmaningar för att möta effekterna av pandemin.

I ett pressmeddelande om satsningarna i budgetpropositionen skriver regeringen:

”Folkhögskolan är viktig för att bland annat erbjuda utbildning för ungdomar som inte har nått målen för en gymnasieutbildning och utrikes födda, inte minst utrikes födda kvinnor, som står långt ifrån arbetsmarknaden. Nu behöver folkhögskolan stärkas så att antalet utbildningsplatser både kan upprätthållas och byggas ut, och kvaliteten i utbildningen kan bibehållas.”

Folkhögskolan lyckas väl med att möta behoven hos sina deltagare, men såväl Folkbildningsrådet som folkhögskolornas egna organisationer har under en längre tid signalerat ett behov av att öka grundbidraget för att den viktiga verksamheten ska kunna fortsätta med samma kapacitet. Pandemin har inneburit ytterligare påfrestningar på många folkhögskolors ekonomi, när intäkter för till exempel logi försvunnit utan att kostnader kunnat minskas. Trots att man bedriver resurskrävande verksamhet så har folkhögskolan en betydligt lägre ersättning per utbildningsplats än gymnasieskolan, något Folkbildningsrådet lyfte i budgetunderlaget till regeringen tidigare i år.