Nytt demokrativillkor införs 2023
På en pressträff idag presenterade kulturminister Jeanette Gustafsdotter och integrations- och migrationsminister Anders Ygeman förslag om nya villkor för det statliga stödet till civilsamhälle och trossamfund. I förslaget ingår ett nytt demokrativillkor som ska tydliggöra vilka organisationer som kan få statsbidrag och när statsbidraget kan dras tillbaka. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
– Sverige ska vara en levande demokrati med ett civilsamhälle som består av en mångfald av organisationer, verksamheter och röster, inleder kulturminister Jeanette Gustafsdotter pressträffen. Det ska vara tydligt att våra skattemedel ska gå till organisationer som upprätthåller demokratin, inte till de som undergräver den.
Ett centralt syfte med det nya demokrativillkoret är att säkerställa att stödet till civilsamhället inte går till organisationer och trossamfund som inte verkar inom demokratins ramar eller inte bidrar till ett mer öppet och jämlikt samhälle. Med det nya demokrativillkoret avser regeringen även att konkret tydliggöra vad organisationer inte får göra med det statliga stödet. Det ska bli lättare att ta tillbaka statsbidrag om en organisation bryter mot villkoren.
– I de nya demokrativillkoren framgår vilka konkreta agerande som ska leda till att en organisation inte kan få stöd. Organisationer som utövar våld, tvång eller hot mot någon, som diskriminerar individer eller grupper, eller på något annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, ska inte få stöd, förklarar Gustafsdotter.
Förändringen ska även stärka legitimiteten för bidragsgivningen genom att ge myndigheter tydligare vägledning kring vilka delar av en verksamhet som behöver granskas och kontrolleras, menar regeringen. Genom ett tydligare demokrativillkor ska det skapas bättre förutsättningar för en ökad rättssäkerhet och förutsägbarhet i bidragsgivningen.
Folkbildningsrådet är sedan tidigare positiva till ett gemensamt demokrativillkor för hela statens bidragsgivning just för att det skapar bättre förutsättningar för likvärdiga bedömningar mellan olika bidragsgivande aktörer. ”Det underlättar för organisationer som ofta är verksamma inom flera av statens politikområden, som då kan använda samma verktyg för att säkerställa och redovisa att villkoren efterlevs i den egna verksamheten.” skrev vi i vårt remissvar till Demokrativillkorsutredningen 2019.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet