Folkbildningen med i förslag om kunskapsprov för uppehållstillstånd

En utredning presenterade nyligen ett förslag om inrättande av kunskapsprov i svenska och samhällskunskap för att få permanent uppehållstillstånd. Kunskapskravet föreslås börja gälla den 1 juli 2027.Utredningen har nu skickats ut på remiss.

Utredningen identifierar folkbildningen som en viktig aktör för att förbereda provdeltagare inför kunskapsproven. Därför föreslås att man ska inrätta ett särskilt statsbidrag som kan sökas av folkhögskolor och studieförbund för provförberedande kurser. Detta ska vara ett komplement till befintliga offentliga utbildningsinsatser inom till exempel sfi och samhällsorientering.

– Både under flyktingströmmen 2015 och det senaste årets krig i Ukraina så har folkbildningen tagit ett stort samhällsansvar och erbjudit just verksamhet med fokus på svenska och samhällskunskap. Vi ser stor potential i att folkhögskolor och studieförbund får möjlighet att utveckla det arbetet ytterligare, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner.

Folkbildningen har lång erfarenhet av att arbeta med människor som är nya i Sverige i olika insatser som svenska från dag ett och etableringskurs på folkhögskola. I Folkbildningsrådets uppföljning av verksamheten inom svenska från dag ett konstaterar vi till exempel att deltagarna kommer i gång tidigt med att lära sig svenska, deras språkutveckling är tydlig och de kommer i gång med sin etablering redan som asylsökande. Liknande slutsatser dras även av forskare som undersökt verksamheternas effekter.

Utredningen bedömer dessutom att folkbildningen skulle kunna få en viktig roll i ett system med kunskapskrav för permanent uppehållstillstånd, eftersom folkbildningen är spridd över hela landet och på så vis finns nära dem som kan komma att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Under 2022 bedrevs till exempel svenska från dag ett i hela 209 kommuner. Folkbildningen fyller också en viktig funktion genom att man fångar upp deltagare som avbryter sfi på grund av att de får jobb eller är föräldralediga. Utredningen lyfter även folkbildningens förmåga att anpassa verksamheten efter målgruppen som en styrka viktig att ta vara på.

– Statsbidraget till folkbildningen ska bland annat gå till verksamhet som gör det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapar engagemang att delta i samhället. Vi ser i våra utvärderingar att deltagande i folkbildningsverksamhet ger en känsla av meningsfullhet i en annars stressande och ofta utdragen asylprocess. Det skapar struktur och rutiner, aktivitet och gemenskap samt bidrar till ökat självförtroende och byggandet av nya sociala nätverk. Allt detta är viktiga komponenter för motivation och ork att lära sig språket och ta sig in i samhället, avslutar Maria Graner.