Frågor och svar om villkorsöversynen
Folkbildningsrådet ser nu över villkoren för statsbidrag till folkhögskolor. Här hittar du vanliga frågor och svar om översynsprojektet och de nya villkor som hittills har beslutats.
Om översynen
En översyn innebär att Folkbildningsrådet ser över och uppdaterar villkoren för statsbidrag.
Det är Folkbildningsrådets uppgift att formulera villkor för statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Genom villkoren ser vi till att bidraget används som det är tänkt, det vill säga i linje med statens syften med stödet till folkbildningen.
Med jämna mellanrum ser vi över våra villkor och bidragssystem för att säkerställa de tjänar sitt syfte, följer med samhällsutvecklingen och svarar mot nya behov.
Syftet med den pågående översynen är att ta fram ett bidragssystem som mer än tidigare stärker folkhögskolans särart och garanterar att alla folkhögskolans deltagare får tillgång till den bildningstradition och pedagogik som kännetecknar utbildningsformen. En stor ökning av distanskurser har till exempel synliggjort behov av tydligare villkor för distansundervisning.
Folkbildningsrådets ambition är också att öka likvärdigheten och förutsägbarheten för folkhögskolorna samt att minska deras administrativa börda.
Översynen av statsbidragsvillkoren genomförs i flera steg.
- Nya villkor för distanskurser har beslutats och börjar gälla den 1 januari 2026.
- Nya villkor för förstärkningsbidrag har beslutats och börjar gälla den 1 januari 2027.
- Ett övergripande arbete med att utveckla ett nytt bidragssystem pågår 2024–2026.
- Förslag till nytt system och nya villkor kommer att skickas ut på remiss i december 2025.
- Ett helt nytt bidragssystem med nya villkor planeras träda i kraft den 1 januari 2027.
Översynen påverkar folkhögskolorna på så vis att de förväntas delta i en dialog med Folkbildningsrådet och övriga skolor kring utbildningsformens framtid och statsbidragssystemets utformning. Dialogen sker genom konferenser och webbinarier som Folkbildningsrådet bjuder in till samt genom ett remissförfarande där folkhögskolorna får möjlighet att reflektera över hur föreslagna villkor och system kan påverka deras verksamhet. Folkhögskolorna välkomnas att lämna synpunkter genom att svara på remissen.
På längre sikt kommer folkhögskolorna att påverkas i sin planering och utformning av kurser. Till följd av nya villkor kan vissa skolor komma att behöva hitta nya arbetsformer och målgrupper.
Folkbildningsrådet informerar löpande om arbetet med översynen och erbjuder stöd i övergången till nya villkor.
Om kommande villkor för distanskurser
De nya villkoren för distanskurser gäller från den 1 januari 2026.
Texter från kommande villkor finns att läsa på webbsidan om villkorsöversynen:
Översyn av folkhögskolans statsbidragsvillkor
Nu gällande statsbidragsvillkor samt anvisningar finns i dokumentbanken:
Nej, de nya villkoren gäller för distanskurser som startar den 1 januari 2026 eller senare. Kurser som redan pågår under 2025 kan fortsätta enligt tidigare villkor. Det är dock möjligt för skolor att börja tillämpa de nya villkoren redan nu, om man vill förbereda sig inför förändringen.
Syftet är att säkerställa att även distanskurser inom folkhögskolan präglas av det som utmärkande för folkhögskolan som utbildningsform, nämligen gemenskap, dialog och deltagarstyrt lärande.
De innebär att även distanskurser som rapporteras som allmän kurs eller särskild kurs (ej korta kurser) ska följa ordinarie villkor för respektive kurstyp.
- Varje distanskurs ska ha en fastställd kursplan som beskriver mål, innehåll och arbetssätt.
- Kursen ska ingå i återkommande kursöverskridande samarbeten.
- Minst hälften av undervisningstiden ska ske i sammanhållen grupp (på plats eller digitalt)
- Deltagarna ska träffas under ledning av lärare minst en gång i veckan.
- Undervisningstiden ska präglas av aktivt lärande och samarbete mellan deltagarna.
Ja. De nya villkoren innebär att antalet lärarledda timmar per vecka i genomsnitt ska vara detsamma som för kurser på plats.
Nej. Distanskurser omfattas av samma statsbidrag som kurser på plats. Det finns ingen särskild ersättning för distanskurser.
Den aktiva tid då lärare och deltagare möts och jobbar tillsammans kallas i de nya villkoren för undervisningstid. Begreppet ersätter det som tidigare kallades schemalagd tid och lärarledd tid. Minst hälften av undervisningstiden ska ske i sammanhållen grupp – alltså med hela kursgruppen – digitalt eller på plats.
En heltidskurs (100 %) i folkhögskolan ska alltid ha minst 20 timmars undervisningstid per vecka, i genomsnitt. Det gäller även för distanskurser.
För kurser på deltid gäller följande:
- 75 % kurs – 15 timmar per vecka
- 50 % kurs – 10 timmar per vecka
- 25 % kurs – 5 timmar per vecka
Kursens timmar kan räknas som genomsnitt över en termin, vilket ger skolorna flexibilitet i planeringen. Dock ska det alltid finnas regelbundna träffar för att skapa kontinuitet i studierna.
För att skapa kontinuitet i kursen ska deltagarna träffas minst:
- 4 timmar per vecka vid heltidsstudier (100 %)
- 3 timmar per vecka vid 75 %
- 2 timmar per vecka vid 50 %
- 1 timme per vecka, eller 2 timmar varannan vecka, vid 25 %.
Träffarna kan ske digitalt eller på plats.
Nej, praktik räknas inte som undervisningstid i sig. Däremot kan kontakt med lärare under praktiktiden räknas, om den innebär gemensamt lärande eller handledning. Det är dock inget krav att sådan undervisning sker varje vecka under praktikperioden.
En sammanhållen grupp är en grupp med deltagare som återkommande studerar tillsammans under ledning av en lärare. En deltagare kan dock ingå i flera sådana grupper samtidigt. Det blir till exempel aktuellt när en kurs innehåller valbara delar genom vilka deltagaren ses regelbundet med deltagare från andra kurser.
Nej, kravet på kursplan kommer inte heller i fortsättningen att krävas för korta kurser på distans. Däremot bör även korta kurser ha en kursbeskrivning som informerar deltagarna om kursens mål och upplägg.
Alla distanskurser ska ingå i återkommande kursöverskridande samarbeten. Det betyder att deltagare från olika kurser ska få möjlighet att mötas, till exempel genom gemensamma projekt, deltagarråd eller digitala moment. Samarbetet ska vara återkommande och meningsfullt för deltagarna.
Syftet med villkoret är att deltagare även vid studier på distans ska få tillgång till den bredare studiemiljö som kännetecknar folkhögskolan.
Nej. Oavsett kursens omfattning får en kursdag aldrig räknas som mer än åtta undervisningstimmar.
Ja, nuvarande villkor om lärartäthet gäller även för distanskurser, det vill säga minst 1,8 lärartjänster per 1 000 deltagarveckor.
Valbara veckor kan fortsätta som tidigare, så länge hälften av undervisningen sker i sammanhållen grupp.
Om kommande villkor för förstärkningsbidrag
De nya villkoren för förstärkningsbidrag gäller från och med den 1 januari 2027.
Syftet är att öka likvärdigheten inom folkhögskolan och säkerställa att deltagare med funktionsnedsättning eller brister i svenska språket får det stöd de behöver för att kunna genomföra sina studier.
Det nya systemet ersätter dagens ordning där skolorna ansöker om förstärkningsbidrag respektive bidrag för språkligt stöd. I det nya systemet samlas bidragen i en gemensam ram för pedagogiska stödinsatser och delas upp i två delar:
- Ett allmänt förstärkningsbidrag för pedagogiska insatser på allmän kurs kommer att tilldelas alla folkhögskolor och fördelas schablonmässigt utifrån antal årsplatser.
- Ett särskilt förstärkningsbidrag kommer att kunna sökas av folkhögskolor som ger kurser för deltagare med omfattande och varaktig funktionsnedsättning eller yrkeskurser för deltagare med stora behov av språkstöd.
Det nya systemet tydliggör också skolans ansvar för att kartlägga behov, planera insatser och följa upp resultaten.
Ansökan om särskilt förstärkningsbidrag för perioden 2027–2029 kommer att vara öppen 24 november 2025–20 januari 2026.
Folkbildningsrådet är medvetet om att det nya systemet kommer påverka skolors ekonomi olika. Under en övergångsperiod 2027–2029 tillämpas en kompensationsmodell som begränsar hur mycket en skolas bidrag kan minska per år. Skolorna kommer att kompenseras för den del som överstiger en miljon i minskade bidrag per år, i en nedtrappningsmodell. Totalt avsätts cirka 18 miljoner kronor för kompensation under övergångsperioden.