Folkbildningen central för att etablera kulturkanon i samhället
Regeringens utredare Lars Trägårdh har överlämnat en ny svensk kulturkanon till kulturminister Parisa Liljestrand. Kanonen består av 100 verk som på olika sätt präglat vårt samhälle och folkbildningen finns representerad genom Brunnsviks folkhögskola. Folkbildningen lyfts också fram som viktig aktör för att kulturkanonen ska tillgängliggöras i samhället och som en bas för den svenska bildningstraditionen.
I regeringsuppdraget beskrivs att syftet med att ta fram en kulturkanon är att göra svensk kultur tillgänglig för fler. Utöver en lista på 100 verk lämnar kommittén därför också över ett betänkande som innehåller förslag på hur kanonen ska hållas levande. I den identifieras folkbildningen som en viktig arena där kulturkanonen kan användas för att fortsätta främja en levande och inkluderande kultur i hela landet.
– Det frivilliga samhället ser vi som en viktig samarbetspartner, säger Lars Trägårdh på pressträffen, och beskriver folkbildningen som en del av ryggraden i den svenska demokratin och det svenska medborgarskapet.
Kommittén som tagit fram kulturkanonen har valt en bred definition av kulturbegreppet och presenterar både specifika verk samtidigt som man också belyser olika företeelser som bidragit till kulturens etablering och uttryck i samhället. Ett av de hundra verk som utgör kulturkanonen är Brunnsviks folkhögskola som grundades 1906 i Ludvika.
– Folkbildningsrådet välkomnar att kommittén synliggör folkbildningen och dess roll i det ständiga arbetet med att bygga en stark demokrati och samhällsgemenskap, säger Anna-Karin Lindblom generalsekreterare på Folkbildningsrådet. I Sverige finns åtta studieförbund och drygt 150 folkhögskolor jämte Brunnsviks folkhögskola. På alla dessa pågår dagligen arbete för att minska klyftor i samhället och främja kultur, bildning och utbildning för alla.
Foto: Brunnsviks folkhögskola
