Informerad eller manipulerad? – en studiecirkel som rustar oss mot desinformation

Charlotte Ovesson står framför en grupp människor och håller ett anförande.

Att kunna avgöra vad som är sant och falskt är en förutsättning för en fungerande demokrati. Charlotte Ovesson, beteendevetare och statistiker, har lett studiecirkeln Informerad eller manipulerad? I den tränar deltagarna på källkritik och att upptäcka desinformation. På Bokmässan i september medverkar Charlotte i ett montersamtal om hur desinformation påverkar oss medborgare och hur vi kan bli mer motståndskraftiga som samhälle.

Studieförbund Demokrati
Senast uppdaterad:

Vill du ha en valrörelse fri från felaktig information? I så fall är du inte ensam, de allra flesta håller med dig. Ändå ser vi att desinformation sprids och påverkar opinionen.

En undersökning genomförd av Folkbildningsrådet och Novus visar att 35 procent av Sveriges befolkning dagligen träffar på information som de tror är felaktig. 26 procent träffar på det flera gånger varje vecka. En annan undersökning visar att hela nio av tio svenskar anser att desinformation är ett hot mot demokratin.

Intresset för att lära sig mer om källkritik och att inte bli lurad av felaktig information är stort. Under våren ledde jag en sådan studiecirkel hos Folkuniversitetet: Informerad eller manipulerad? Den var så populär att vi genomförde den i tre omgångar.

Deltagarna fick lära sig om det digitala informationslandskapet, algoritmer i sociala medier, vilseledande statistik, AI-genererat innehåll och kritiskt tänkande. Tillsammans utvecklade de sina färdigheter i att genomskåda falsk information och att bemöta den. Hur bedömer du vad som är sant och falskt? Brukar du faktagranska, och i så fall hur? Vad gör du när en familjemedlem eller kollega delar falsk information?

Finns det alternativa fakta?

Inför ett val kan felaktig information få allvarliga konsekvenser. Risken finns att vi inte röstar utifrån korrekt information, utan att vi har blivit manipulerade eller lurade.

I studiecirkeln utgick vi från exempel från vår omvärld. Ett fall som fastnade hos många cirkeldeltagare var Brexit-omröstningen i Storbritannien för tio år sedan. Opinionsundersökningar visade att majoriteten skulle rösta för att Storbritannien ska stanna i EU, men lämna-sidan vann. En journalist undersökte anledningen till detta efter valet och fann då att väljarna främst uppgav två skäl för varför man röstat för att lämna EU:

  • Turkiet kommer snart att gå med i EU, och då kommer landet att fyllas av en miljon invandrare.
  • Ett utträde ur EU kommer innebära att det brittiska sjukvårdssystemet (NHS) får 350 miljoner pund mer i veckan.

Båda dessa påståenden är falska. Det var desinformation som hade spridits genom politiska annonser på Facebook.

Åsa Wikforss, filosof och ledamot i Svenska Akademien, tar upp detta i boken Därför demokrati. Hon menar att om det vore sant att det brittiska sjukvårdssystemet får 350 miljoner pund mer i veckan om Storbritannien lämnar EU, då vore det ett fullgott skäl till att rösta för att lämna. Det är en politisk fråga där vi kan ha olika åsikter. Problemet är att det inte var sant.

Vad som är sant och inte sant är viktigt. Ett annat exempel som kommit upp i studiecirkeln var när Trump svors in som president 2017. Personer i Trumps administration hävdade då att den publik som deltog när han svors in var den största någonsin. Uttalandet väckte frågetecken. Det syns nämligen tydligt på foton att publiken var betydligt mindre än när till exempel Obama svors in. När media ifrågasatte påståendet fick de till svar att det var "alternativa fakta".

Om det inte finns pålitliga fakta, en faktisk sanning om hur stor publiken var, hur ska vi då kunna ställa beslutsfattare till svars? Om det inte finns någon sanning är det den som har störst plånbok, skriker högst och lockar flest följare som får gehör, och vi har ingen grund för att ifrågasätta hen. Här har vi ett göra med ett riktigt stort hot mot demokratin.

Vi behöver mötas i det vi har gemensamt

I studiecirkeln Informerad eller manipulerad? under våren hade vi en gemensam grund: vi ville att valrörelsen ska vara baserad på fakta. Vi ville motverka spridning av desinformation. Om människor blir manipulerade eller lurade att rösta på ett visst sätt, då blir inte valresultatet som folket faktiskt vill. Det är ett demokratiskt problem som cirkeldeltagarna ville bidra till att lösa.

I en tid av polarisering menar jag att det är särskilt viktigt att mötas i det vi har gemensamt. Utifrån det kan vi bygga något fantastiskt. I sociala medier och den offentliga debatten är tonen hård. Fokus hamnar lätt på det som splittrar oss. När vi i stället möts över det som förenar oss kan vi prata om våra olikheter utifrån en gemensam grund, ta del av varandras erfarenheter och bli klokare tillsammans.

Under hösten kommer vi att genomföra Informerad och manipulerad? igen, den här gången inom Folkuniversitetets nya satsning Öppet snack. Där får du möta och samtala med andra som vill lära sig mer om felaktig information, hur den sprids och hur den påverkar demokratin.

Foto: Tidskriften Folkuniversitetet, Christian Andersson

Folkbildning på Bokmässan 2026

Den 24-27 september 2026 genomförs Bokmässan med tema folkbildning i Göteborg. Läs mer om mässan, folkbildningstemat och de olika programmen via länken nedan.

Bokmässan 2026

Bloggskribenten Charlotte Ovesson medverkar under Bokmässan i ett samtal i Folkbildningsmontern om desinformation och om studiecirkeln Informerad eller manipulerad? Samtalet arrangeras av Folkuniversitetet och hålls 13.45 på söndagen.

Se hela programmet i Folkbildningsmontern

Svartvitt porträtt av Charlotte Ovesson. Hon har långt hår och glasögon, hon tittar lugnt in i kameran.

Skribent

Charlotte Ovesson

Charlotte Ovesson är beteendevetare, statistiker och folkbildare. Hon driver företaget Inclusive Insights som arbetar med statistik och analys om jämlikhet och demokrati. På kontot statistikmedvetenhet på Instagram och Facebook sprider hon kunskap om statistik och AI. Foto: Urszula Striner.