Ny rapport: 9 av 10 svenskar ser desinformation som ett hot mot demokratin

Rapporten Kunskaper i utförsbacke? bygger på frågor som ställdes till allmänheten hösten 2025 via SOM-institutet. Resultaten visar att en överväldigande majoritet av allmänheten ser desinformation som ett hot mot demokratin och uppfattar utbildning som en viktig motkraft. En tidigare undersökning från Folkbildningsrådet visar också att mer än sex av tio svenskar varje vecka stöter på information som de misstänker är falsk.

Samtidigt råder en utbredd uppfattning om att många kunskaper och förmågor försämrats under det senaste decenniet. Det gäller även områden där etablerade kunskapsmätningar visar en positiv utveckling, exempelvis läsförmåga. Flest anser att läsförståelse, skrivförmåga och hantverksfärdigheter har blivit sämre. Kunskaper i främmande språk är det enda område där många anser att det skett en tydlig förbättring.

– Desinformation är ett påtagligt och aktuellt problem och undersökningens resultat visar att många människor känner oro inför utvecklingen. Folkbildningen har en viktig roll redan i dag för att stärka människors kunskaper, kritiska tänkande och förmåga att orientera sig i informationsflödet. Med ökade resurser skulle folkbildningen kunna växla upp och nå betydligt fler med kunskap, möten och gemensam reflektion om hur desinformation kan upptäckas och hanteras, säger Anna-Karin Lindblom, generalsekreterare för Folkbildningsrådet.

Starkt stöd för livslångt lärande

Samma frågor som ställdes via SOM-institutet ställdes även till Folkbildningsrådets cirkeldeltagarpanel. En jämförelse visar att Folkbildningens deltagare är mer positiva när det gäller utbildningens betydelse. De instämmer i högre grad i att desinformation är ett demokratihot, att utbildning rustar mot desinformation och att det offentliga bör satsa på livslångt lärande.

Men även bland allmänheten är stödet för livslångt lärande starkt. Undersökningen visar att mer än nio av tio instämmer helt eller delvis i att det offentliga bör stödja livslångt lärande för arbetslösa, vuxna utanför arbetsmarknaden och för att främja utrikes föddas etablering. Även för pensionärer, den grupp som fick svagast stöd, instämmer fyra av fem.

– Det breda stödet för livslångt lärande är glädjande att se. Resultaten visar att en stor majoritet av svenska folket ser det stora värdet av folkbildning och av studieförbundens verksamhet. Nu hoppas jag att även ansvariga politiker ser samma sak, säger Gunnar Danielsson, generalsekreterare för Folkuniversitetet och ordförande för Studieförbunden i samverkan.