Intresset är stort för att gå studiecirkel för att lära sig mer om desinformation och källkritik
Många möter varje vecka information de misstänker är falsk – men få känner sig trygga i att bedöma vad som stämmer. Ett nytt PM från Folkbildningsrådet visar att intresset för att lära sig mer är stort, och att folkbildningen är väl rustad att göra en insats.
I Folkbildningsrådets nya promemoria Många uppfattar sig möta felaktig information varje vecka redovisas och analyseras enkätsvar från drygt 1 000 personer om desinformation samt vilseledande och felaktig information. Undersökningen visar att många möter vad de tror är falska eller missledande uppgifter på sociala medier, och att alla inte känner sig trygga i att bedöma vad som faktiskt är sant.
– Den här undersökningen visar att vi står inför en stor utmaning när det kommer till att befolkningen ska förstå och lita på det de läser och ser. Det skiljer sig dessutom mycket mellan olika grupper i samhället, och det behövs riktade insatser för att på bred front höja kunskapsnivåerna, säger Johan Ernestam, analyschef på Folkbildningsrådet.
Enligt undersökningen vill tre av fyra lära sig mer om källkritik och desinformation. Nästan var femte kan tänka sig att gå en fysisk studiecirkel eller kurs, och drygt var fjärde en kortare föreläsning eller workshop. Det starkaste motivet är att man vill förstå hur AI och digitala medier fungerar. Drygt var fjärde vill också bli bättre rustad inför valet eller kunna hjälpa familj och vänner att tolka information.
– Det är tydligt att det behövs insatser för att öka kunskaperna i de här frågorna, säger Johan Ernestam. Dagens medielandskap förändras snabbt och behovet av breda kunskapsinsatser växer hela tiden. Folkbildningen är en viktig resurs i det arbetet som samhället borde ta bättre tillvara på. Med ökade resurser skulle studieförbund och folkhögskolor kunna ta ett ännu större ansvar.
Folkbildningen finns i hela landet och har en upparbetad infrastruktur för studiecirklar, kurser och föreläsningar. Studieförbund och folkhögskolor har också lång erfarenhet av att överbrygga kunskapsglapp och nå grupper som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap. Redan 2024 pekade AI-kommissionen på folkbildningen som en aktör för att genomföra ett kompetenslyft på området, och i Folkbildningsrådets budgetunderlag för 2027–2029 finns förslag på satsningar för att stärka befolkningens förmåga att hantera kriser och motstå otillbörlig informationspåverkan.
