Folkbildningen kan vara en viktig samarbetspartner för kommunerna när aktivitetskravet införs
Riksdagen har beslutat att införa ett aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd. Förslaget träder i kraft den 1 juli 2026. Inom folkbildningen finns stor erfarenhet att ta emot deltagare som behöver stöd för att närma sig arbete och studier.
Aktivitetskravet innebär att kommunerna har en skyldighet att erbjuda olika aktiviteter för personer som tagit emot försörjningsstöd under minst tre sammanhängande månader. Aktiviteterna ska bidra till att öka personernas förmåga att ta ett arbete, gå en utbildning eller stärka deras språkliga förutsättningar. Det kan bestå av till exempel jobbsökande aktiviteter eller arbetsplatsförlagda aktiviteter.
Inom både folkhögskolor och studieförbund finns en lång erfarenhet av att möta människor som står långt ifrån samhället, med individanpassat stöd och bemötande. En stor del av folkbildningens verksamhet har ett särskilt fokus på att hjälpa deltagare in på arbetsmarknaden eller till vidare studier, vilket gör dem särskilt lämpade att verka inom det här området.
– Vi vet att såväl folkhögskolor som studieförbund har mycket att erbjuda den här målgruppen. Folkbildningen har en gedigen erfarenhet som byggts upp genom uppsökande verksamhet, etableringskurser, ESF-projekt och andra satsningar. Folkbildningen är tack vare detta väl rustad att utveckla verksamhet som möter kraven som ställs för aktivitetskravet, säger Anna-Karin Lindblom, Folkbildningsrådets generalsekreterare.
Kommunerna har fått dedikerade resurser för det åtagande som aktivitetskravet innebär. Regeringen har också ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) för att stödja kommunerna när aktivitetskravet införs. Däremot har inga särskilda satsningar gjorts på folkbildningen.
– Vi vill framhålla vilken stor möjlighet det kan vara att samarbeta med folkbildningen inom det här området. Samtidigt är det viktigt att poängtera att sådant samarbete inte ryms inom den ordinarie folkbildningsverksamheten eftersom aktiviteterna inte är frivilliga för deltagarna. Därför är det centralt att kommuner som vänder sig till folkbildningen för samarbete i detta också tillför särskilda resurser. Med det sagt har folkbildningen mycket att erbjuda för att insatserna ska bli meningsfulla för deltagarna, säger Anna-Karin Lindblom.