Ny rapport beskriver studieförbundens väg in i ett nytt bidragssystem

Folkbildningsrådet införde 2024 ett nytt system för statsbidrag till studieförbunden. Det nya systemet utformades för att främja kvalitet, minska volymjakt och förstärka studieförbundens egna profiler. Studieförbunden får i det nya systemet bidrag för tre år i taget. I så kallade verksamhetsåtaganden redogör de för hur de med sin särskilda profil vill ta sig an de fem kvalitetsområdena bildning, demokrati och delaktighet, utbildning, civilsamhälle och kulturliv.

– Det nya sättet att fördela bidrag till studieförbunden har en tydligare koppling till kvalitet än tidigare system. Det gör förändringen extra intressant att följa, förklarar Morgan Öberg, chef för Enheten för statsbidrag studieförbund på Folkbildningsrådet. En central fråga som väcks i rapporten är hur kvalitetsbegreppet ska tolkas, hur det påverkar verksamheterna och om det över huvud taget kan mätas.

Forskarrapporten visar att studieförbunden är positiva till reformen. Arbetet med verksamhetsåtagandena beskrivs som ett tillfälle att involvera hela organisationen i kvalitetsarbetet, och många har sett det som ett tillfälle att tydligare formulera och stärka sin profil. Forskarna beskriver att studieförbunden har arbetat med en dubbel översättning, där de anpassar beskrivningen av sin verksamhet gentemot bidragsgivaren, samtidigt som de förankrar det nya systemet och sina vägval i den egna organisationen.

Omställning tar tid

Forskarna har undersökt om tidigare risker skulle följa med in i det nya systemet, men i ny skepnad. Forskarna ser primärt två risker. Den första är att optimeringstänkandet från volymjakten lever kvar, men med nya och otydligare måttstockar – det forskarna kallar en ”kvalitetsjakt”. Den andra är att den administration som krävs för att dokumentera kvalitet tar resurser från själva verksamheten.

– Det här sättet att fördela bidrag är fortfarande nytt, och det var först förra året som studieförbunden började få medel på det sättet. Det har dessutom införts under år som varit väldigt turbulenta för folkbildningen, konstaterar Morgan Öberg. Nu är det viktigt att vi utifrån den här rapporten och andra lärdomar fortsätter samtalet om hur folkbildningen bidrar till samhället och om hur vi säkerställer en robust finansiering för att göra det möjligt.

Forskarna understryker att omställningen till det nya systemet fortfarande pågår och att rapporten är en ögonblicksbild. Genom att uppmärksamma riskerna tidigt kan både studieförbunden och Folkbildningsrådet motverka dem. Folkbildningsrådet fortsätter arbetet med att utveckla systemen för att fördela och följa upp statsbidragen.

Forskarna som utfört studien är universitetslektor Aron Schoug, postdoktor Maria Arriaza Hult, professor Tobias Harding, universitetslektor Johanna Mufic och universitetslektor Tobias Malm.