6.2 Fördelningssystemets olika steg

Inför bedömningen ska studieförbundet ta fram ett bidragsunderlag i form av ett verksamhetsåtagande för en kommande treårsperiod. Verksamhetsåtagandet ska beskrivas främst i verksamhetstermer. Det ska Statsbidrag till verksamhet i studieförbunden 28 inte innehålla en ekonomisk budget. Det ska inte vara nedbrutet på lokal eller regional nivå, utan ska ge utrymme för varje studieförbunds lokala variationer.

Underlaget ska innehålla:

• Beskrivning av studieförbundets profil inklusive eventuella etablerade och profilskapande verksamhetsområden eller arbetssätt samt angivande av önskemål om hur profilen ska följas upp.
• Beskrivning av hur studieförbundet självständigt och profilerat ansluter till den omvärldsanalys som tagits fram av Folkbildningsrådet i en gemensam process med samtliga studieförbund.
• Beskrivning av hur studieförbundet självständigt och profilerat ansluter till de kvaliteter som anges i avsnitt 2 genom att ange mål för de indikatorer som Folkbildningsrådet tagit fram i dialog med studieförbunden.
• Verksamhetsram. Planerat läge per år i kommande treårsperiod redovisat på av Folkbildningsrådet anvisade parametrar.
• Självvärdering av måluppfyllelse för pågående treårsperiod.
• Självvärdering av kapaciteten att genomföra sitt åtagande kommande treårsperiod utifrån risk- och sårbarhetsanalys. 

Underlaget för bedömningen av studieförbundens kommande bidragsandel sammanställs av Folkbildningsrådet och utgörs av

• studieförbundens verksamhetsåtaganden
• resultatet av uppföljningar (verksamhets- och deltagarstatistik, efterlevnad av villkor, resultat av internkontroll och eventuella avvikelser som hanterats av Folkbildningsrådet)
• resultatet av utvärderingar (utvärdering av indikatorutfall och särskilda utvärderingar)
• Folkbildningsrådets risk- och sårbarhetsanalys.

Utifrån bedömningsunderlaget görs en analys per studieförbund. 

Folkbildningsrådet gör en helhetsbedömning per studieförbund utifrån bedömningsunderlaget och gör förslag till hur bidragsandelar ska förändras.

Huvudfrågor för bedömningen är följande:

• På vilket sätt innehåller verksamheten de kvaliteter som ingår i Verksamhetens kvaliteter (värden på indikatorer utifrån avsnitt 2 i villkoren)?
• I vilken grad innehåller verksamheten de kvaliteter som ingår i Verksamhetens kvaliteter (värden på indikatorer utifrån avsnitt 2 i villkoren)?
• Hur bidrar studieförbundets profil till hög kvalitet i folkbildningsverksamheten?
• Hur förvaltar studieförbundet den upparbetade verksamhetens omfattning?
• Hur utvecklar studieförbundet den upparbetade verksamhetens omfattning?
• Hur relevant är studieförbundets verksamhetsåtagande?
• I vilken grad har studieförbundet kapacitet att genomföra verksamhetsåtagandet?
• Är verksamheten av sådan kvalitet att den har förutsättningar att bidra till att uppfylla statens syfte med bidraget?

Bedömningen resulterar för varje studieförbund i en sammanvägd bedömning som rör förändring av bidragsandelar.

En av Folkbildningsrådets styrelse tillsatt extern referensgrupp följer bedömningsprocessen. Gruppen ska bestå av från enstaka studieförbund oberoende personer som har god kännedom om folkbildning och om studieförbundens förutsättningar. 

Folkbildningsrådets styrelse beslutar för varje studieförbund om en treårig bidragsandel som är knuten till respektive studieförbunds verksamhetsåtagande.

Studieförbundet genomför verksamheten i enlighet med sitt åtagande.

Folkbildningsrådet genomför en årlig uppföljning av varje studieförbund för att följa utvecklingen, för måldialog och för kontroll.

Verksamhetens resultat undersöks med stöd av indikatorer och särskilda jämförande utvärderingar med avsikt att göra kvalitativa bedömningar.

Ett urval indikatorer används för att belysa verksamheten dels aggregerat på nationell nivå, dels när så är möjligt på kommunnivå.

Indikatorerna kan variera över tid och nya kan utvecklas genom förändrade mätmetoder. Indikatorerna tas fram i dialog med studieförbunden. För uppföljning av profiler kan studieförbundsspecifika indikatorer användas.

En indikator kan användas för att belysa flera områden.

Vid sidan av kvantitativa indikatorer görs kvalitativa bedömningar inom områden där mätningar är svåra eller där ett kluster av kvantitativa data krävs. Det gäller bland annat studieförbundens profiler.

Fördjupade utvärderingar görs dels av olika frågor knutna till de fyra dimensionerna individ (deltagare), förening (civilsamhälle), lokalsamhälle och nationellt, dels av de kvaliteter som studieförbunden försöker bygga i anslutning till dessa dimensioner. Utvärderingarna söker samband mellan verksamhet och effekter och stödjer på så sätt en utveckling av bidragssystemet. Utvärderingarna görs främst jämförande, men kan även göras avseende enskilda studieförbund vid behov. Inför en ny treårsperiod görs en sammanställning av utvärderingarnas resultat.