Förtroendefull samverkan viktigt i arbetet med att främja det romska språket
I en ny satsning från regeringen har folkbildningen identifierats som en viktig aktör för att stärka de nationella minoritetsspråken i Sverige. I Malmö bedriver föreningen Malmö Romska Idécenter flera olika verksamheter med stort fokus på språk och kultur. Med hjälp av folkbildningens metoder och stöd från studieförbundet Studiefrämjandet så har föreningen stärkts och verksamheten utvecklats.
För tio år sedan grundades föreningen Malmö Romska Idécenter av Iren Horvatne och Teresa Kwiatkowski. Ganska snart kom ett samarbete med Studiefrämjandet till stånd och genom studieförbundet har föreningens företrädare fått möjlighet att gå cirklar i ledarskap och föreningskunskap. Sedan det första mötet har Studiefrämjandets lokaler i Malmö dessutom blivit som ett andra hem för föreningen där de bedriver verksamhet i samverkan med studieförbundsavdelningen. Föreningens verksamhet har ett stort fokus på språk, kultur och delaktighet i samhället och inkluderar allt ifrån läxläsning och samtalsgrupper till matlagning och gemensamma utflykter.
Satsningar på språk och läsande
Genom att stärka det egna minoritetsspråket stärks också banden till den romska kulturen och historien. Inom föreningen har man till exempel genomfört studiecirkeln Vi läser på romani med stöd från Kulturrådet. I den har man fokuserat på att främja det romska språket genom läsning, något som inte alltid är helt enkelt.
– Tyvärr är utbudet av böcker på romani mycket begränsat, förklarar Teresa. Det har vi löst genom att vi läser böcker på svenska som vi sen gemensamt översätter till romani och diskuterar och bearbetar tillsammans.
Med andra aktiviteter har föreningen velat stärka barns och ungas romska språk och kultur men också delaktigheten i samhället. Man har anordnat träffar med olika teman om till exempel historia eller språk och åkt på utflykter och studiebesök. Genom att prata romani om vad de upplever så utvidgas barnens ordförråd. Ledarna vittnar om att det initialt ofta är begränsat, men att barnen allt eftersom verksamheten fortgår pratar mer och mer romani.
– Vi utgår mycket från barnens egen kunskap, berättar Teresa. Till exempel jämför vi romska och svenska traditioner och så hjälper vi barnen att beskriva i ord och bild, både på svenska och romani. Genom att använda språken parallellt så märker vi att deras ordförråd växer och att de använder språket mer och mer.
Att jobba med hela familjen och involvera även unga barn har lett till framgång
En viktig framgångsfaktor som Iren och Teresa lyfter är att de jobbat med hela familjer och haft ett stort fokus på att börja tidigt genom verksamhet med väldigt unga barn. Föreningen har regelbunden läxläsning och då är föräldrar är ofta med och får därmed tips om hur de själva kan hjälpa sina barn med läxarbetet. När föreningen bjuder in till julfest, teaterföreställningar eller utflykter kommer alltid hela familjen.
– Vi ser många av våra deltagare som klarar sig bra i både grundskolan och gymnasiet, och flera som går vidare till högskola, berättar Iren. Något vi tror har varit viktigt är att vi börjar med verksamhet tidigt när barnen är små, för att bygga en bra språklig grund. Vi har haft grupper med allt från 3–6-åringar till skolelever från både grund- och gymnasieskolan.
Samverkan kräver lyhördhet och respekt
Innan Iren och Teresa startade förening kände de inte till studieförbund alls. Men när de mötte föreningsutvecklare Claudia Rebeggiani på Studiefrämjandet föll allt på plats. Iren berättar att många romer har erfarenhet av att bli avvisade och kan känna rädsla för inte bli insläppta, och därför är det viktigt att inte dra alla över en kam utan att våga fråga och vara öppen för att lära sig av varandra. Genom ett öppet och nyfiket bemötande hittade man ett välfungerande samarbete.
– Även om man som folkbildare till en början inte har så mycket kunskap om romsk kultur eller språk, så handlar det om att vara engagerad, lyhörd och att vilja lära sig mer, berättar Claudia, som säger att hennes kunskaper har ökat betydligt under dessa tio år.
För att få till ett bra samarbete behöver man mötas kontinuerligt och på samma nivå, betonar Claudia. Det är också viktigt att själv vara tydlig med vad studieförbundet är och kan erbjuda, och att ordentligt reda ut vilken verksamhet som föreningen vill göra och vad som fungerar som folkbildningsverksamhet och vad som går utanför, som till exempel läxhjälp. Oavsett kan studieförbundet bidra med sin kunskap om föreningsliv, sina pedagogiska kompetenser och även med praktiskt stöd – som i detta fall lokaler.
Med Folkbildningsrådets nya satsning på folkbildning som bidrar till att revitalisera nationella minoritetsspråk skapas nu ännu bättre förutsättningar att driva verksamheter med bland annat romska deltagare.