Stora behov av folkbildning– men utrymmet krymper
I årets samlade bedömning konstaterar Folkbildningsrådet att folkbildningens förutsättningar har förändrats under det senaste decenniet. Behoven av folkbildning är större än på länge, samtidigt som folkhögskolornas och studieförbundens ekonomi har försvagats under flera års tid.
Folkbildningsrådet redovisar varje år en samlad bedömning av folkbildningens betydelse till regeringen. I årets rapport ligger ett särskilt fokus på folkbildningens förutsättningar att verka i ett samhälle som under det senaste decenniet präglats av pandemi, konflikter och hög inflation.
Bakom det ansträngda läget ligger kraftigt ökade kostnader och statsbidrag som inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen. För folkhögskolan har statsanslaget per årsplats ökat med 16 procent mellan 2017 och 2026, samtidigt som inflationen under samma period varit 30 procent. För studieförbunden har de statliga bidragen dragits ned med 500 miljoner kronor mellan 2024 och 2026, efter att även kommuner och regioner minskat sitt stöd under en längre tid.
– Folkbildningen fortsätter göra sitt bästa för att ta ansvar inom viktiga samhällsområden. Vi ser ständigt goda exempel på att människor kommer tillbaka i utbildning och arbete, på beredskapssatsningar, kurser inom bristyrken och arenor för kultur och demokratiska samtal, fortsätter Anna-Karin Lindblom. Men om folkbildningen ska kunna fortsätta vara en viktig samhällsaktör som gör skillnad för människor och för samhället så behöver vi ett gemensamt ansvarstagande på alla samhällets nivåer, med bred politisk enighet, för att säkra folkbildningens grundfinansiering och infrastruktur.
Rapporten visar att den ansträngda ekonomin lett till konkreta förändringar i verksamheten. Flera folkhögskolor riskerar att läggas ned, och under 2025 inträffade den första konkursen på en folkhögskola på över 25 år. Studieförbunden har tvingats till stora neddragningar i sin verksamhet, vilket slår särskilt hårt mot det lokala engagemanget på landsbygden där studieförbunden ofta utgör en viktig infrastruktur. Mellan 2023 och 2024 minskade antalet arrangemang i landsbygdskommuner med 20 procent. Sammantaget innebär utvecklingen att folkbildningens infrastruktur för bildning, utbildning och kultur har börjat monteras ned.
– Vi är i ett läge där folkbildningen är mer aktuell än någonsin med stora behov i samhället som folkhögskolor och studieförbund både kan och vill möta. Men den ekonomiska situationen gör att folkbildningen tvingas prioritera hårdare när den egentligen skulle behöva utrymme att skala upp, säger Anna-Karin Lindblom.
Foto: Magnus Liam Karlsson
Folkbildningens finansiering
Folkbildningsrådet har under en längre tid i flera olika sammanhang lyft vikten av att säkra folkbildningens finansiering. I årets budgetunderlag till regeringen framfördes behov av en generell ökning av statsbidraget för att kompensera för de senaste årens kostnadshöjningar. I samband med konferensen Folk och bildning framförde Folkbildningsrådets generalsekreterare Anna-Karin Lindblom även behovet av en bred politisk enighet och ett handslag för folkbildningens framtid, med fokus på att säkra grundfinansieringen för att rusta folkbildningen så att den kan fortsätta ta sig an viktiga samhällsfrågor.
