Frågor och svar om nya villkor
Folkbildningsrådet ser nu över villkoren för statsbidrag till folkhögskolor. Här hittar du vanliga frågor och svar om översynsprojektet och de nya villkor som hittills har beslutats.
Om översynen
En översyn innebär att Folkbildningsrådet ser över och uppdaterar villkoren för statsbidrag.
Det är Folkbildningsrådets uppgift att formulera villkor för statsbidrag till folkhögskolor och studieförbund. Genom villkoren ser vi till att bidraget används som det är tänkt, det vill säga i linje med statens syften med stödet till folkbildningen.
Med jämna mellanrum ser vi över våra villkor och bidragssystem för att säkerställa de tjänar sitt syfte, följer med samhällsutvecklingen och svarar mot nya behov.
Syftet med den pågående översynen är att ta fram ett bidragssystem som mer än tidigare stärker folkhögskolans särart och garanterar att alla folkhögskolans deltagare får tillgång till den bildningstradition och pedagogik som kännetecknar utbildningsformen. En stor ökning av distanskurser har till exempel synliggjort behov av tydligare villkor för distansundervisning.
Folkbildningsrådets ambition är också att öka likvärdigheten och förutsägbarheten för folkhögskolorna samt att minska deras administrativa börda.
Översynen av statsbidragsvillkoren genomförs i flera steg.
- Nya villkor för distanskurser har beslutats och börjar gälla den 1 januari 2026.
- Nya villkor för förstärkningsbidrag har beslutats och börjar gälla den 1 januari 2027.
- Ett övergripande arbete med att utveckla ett nytt bidragssystem pågår 2024–2026.
- Förslag till nytt system och nya villkor kommer att skickas ut på remiss i januari 2026.
- Ett helt nytt bidragssystem med nya villkor planeras träda i kraft den 1 januari 2027.
Översynen påverkar folkhögskolorna på så vis att de förväntas delta i en dialog med Folkbildningsrådet och övriga skolor kring utbildningsformens framtid och statsbidragssystemets utformning. Dialogen sker genom konferenser och webbinarier som Folkbildningsrådet bjuder in till samt genom ett remissförfarande där folkhögskolorna får möjlighet att reflektera över hur föreslagna villkor och system kan påverka deras verksamhet. Folkhögskolorna välkomnas att lämna synpunkter genom att svara på remissen.
På längre sikt kommer folkhögskolorna att påverkas i sin planering och utformning av kurser. Till följd av nya villkor kan vissa skolor komma att behöva hitta nya arbetsformer och målgrupper.
Folkbildningsrådet informerar löpande om arbetet med översynen och erbjuder stöd i övergången till nya villkor.
Om nya villkor för distanskurser
De nya villkoren för distanskurser gäller från den 1 januari 2026.
Villkoren har förts in det övergripande dokumentet över gällande statsbidragsvillkor. Det finns i dokumentbanken:
Syftet är att säkerställa att även distanskurser inom folkhögskolan präglas av det som utmärkande för folkhögskolan som utbildningsform, nämligen gemenskap, dialog och deltagarstyrt lärande.
De nya villkoren innebär att även distanskurser som rapporteras som allmän kurs eller särskild kurs (ej korta kurser) ska följa ordinarie villkor för respektive kurstyp.
- Varje distanskurs ska ha en fastställd kursplan som beskriver mål, innehåll och arbetssätt.
- Kursen ska ingå i återkommande kursöverskridande samarbeten.
- Minst hälften av undervisningstiden ska ske i sammanhållen grupp. Under denna tid ska hela gruppen träffas på plats eller digitalt och arbeta under ledning av och i samarbete med skolans lärare.
- Deltagarna ska träffas under ledning av lärare minst en gång i veckan.
- Undervisningstiden ska präglas av aktivt lärande och samarbete mellan deltagarna.
I de nya villkoren använder vi begreppet undervisningstid i stället för schemalagd och lärarledd tid. Undervisningstiden per vecka är densamma som i tidigare villkor, det vill säga 20 timmar/vecka för en kurs på heltid.
Hälften av undervisningstiden ska genomföras i sammanhållen grupp. Då träffas lärare och deltagare i realtid. Skolan ansvarar för att det även under resterande undervisningstid huvudsakligen sker ett lärande i samarbete i gruppen och mellan deltagarna.
Nej. Distanskurser omfattas av samma statsbidrag som kurser på plats. Det finns ingen särskild ersättning för distanskurser.
Den tid då lärare och deltagare möts och jobbar tillsammans kallas i de nya villkoren för undervisningstid. Begreppet ersätter det som tidigare kallades schemalagd tid och lärarledd tid. Minst hälften av undervisningstiden ska ske i sammanhållen grupp – alltså med hela kursgruppen – digitalt eller på plats.
Så här beskrivs undervisningstiden i villkoren:
"Undervisningstiden kännetecknas av ett aktivt lärande i samarbete mellan deltagarna. För all undervisningstid gäller att kursens lärare ansvarar för att det sker ett lärande i samarbete i gruppen och mellan deltagarna. Lärandeprocesserna ska till stor del bestå av socialt samspel, samarbete, diskussion och reflektion."
En heltidskurs (100 %) i folkhögskolan ska alltid ha minst 20 timmars undervisningstid per vecka, i genomsnitt. Det gäller även för distanskurser.
För kurser på deltid gäller följande:
- 75 % kurs – 15 timmar per vecka
- 50 % kurs – 10 timmar per vecka
- 25 % kurs – 5 timmar per vecka
Kursens timmar kan räknas som genomsnitt över en termin, vilket ger skolorna flexibilitet i planeringen. Dock ska det alltid finnas regelbundna träffar för att skapa kontinuitet i studierna.
För att skapa kontinuitet i kursen ska deltagarna träffas minst:
- 4 timmar per vecka vid heltidsstudier (100 %)
- 3 timmar per vecka vid 75 %
- 2 timmar per vecka vid 50 %
- 1 timme per vecka, eller 2 timmar varannan vecka, vid 25 %.
Träffarna kan ske digitalt eller på plats.
Ja, praktik ingår i undervisningstiden. Det kan vara svårt att räkna tiden i lektioner, men ett sätt att räkna kan vara att en veckas praktik motsvarar det genomsnittliga antalet timmar per vecka i kursen.
En sammanhållen grupp är en grupp med deltagare som återkommande studerar tillsammans under ledning av en lärare. Ofta är den sammanhållna gruppen detsamma som en klass.
En deltagare kan ingå i flera grupper samtidigt. Eftersom minsta halva tiden genomförs i en och samma sammanhållna grupp blir det oftast den viktigaste gruppen för deltagaren.
Nej, kravet på kursplan kommer inte heller i fortsättningen att krävas för korta kurser på distans. Däremot bör även korta kurser ha en kursbeskrivning som informerar deltagarna om kursens mål och upplägg.
Alla distanskurser ska ingå i återkommande kursöverskridande samarbeten. Det betyder att deltagare från olika kurser ska få möjlighet att mötas, till exempel genom gemensamma projekt, deltagarråd eller digitala moment. Samarbetet ska vara återkommande och meningsfullt för deltagarna.
Syftet med villkoret är att deltagare även vid studier på distans ska få tillgång till den bredare studiemiljö som kännetecknar folkhögskolan.
Nej. Oavsett kursens omfattning får en kursdag aldrig räknas som mer än åtta undervisningstimmar.
Ja, nuvarande villkor om lärartäthet gäller även för distanskurser. De ingår i kravet om minst 1,8 lärartjänster per 1 000 deltagarveckor i genomsnitt per skola.
Om förstärkningsbidrag
Grundläggande om det nya systemet
De nya villkoren för förstärkningsbidrag gäller från och med den 1 januari 2027.
Syftet är att öka likvärdigheten inom folkhögskolan och säkerställa att deltagare med funktionsnedsättning eller brister i svenska språket får det stöd de behöver för att kunna genomföra sina studier.
Det nya systemet ersätter dagens ordning där skolorna ansöker om förstärkningsbidrag respektive bidrag för språkligt stöd. I det nya systemet samlas bidragen i en gemensam ram för pedagogiska stödinsatser och delas upp i två delar:
- Det allmänna förstärkningsbidraget tilldelas alla folkhögskolor och fördelas per deltagarvecka på allmän kurs.
- Det särskilda förstärkningsbidraget kan sökas av folkhögskolor som ger kurser för deltagare med omfattande och varaktig funktionsnedsättning eller yrkeskurser för deltagare med stora behov av språkstöd.
Det nya systemet tydliggör också skolans ansvar för att kartlägga behov, planera insatser och följa upp resultaten.
Ansökan om särskilt förstärkningsbidrag för perioden 2027–2029 är öppen mellan 1 december 2025 och 31 januari 2026.
Det särskilda förstärkningsbidraget riktar sig till deltagare med omfattande och varaktig funktionsnedsättning enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ansökan öppnar årligen för kompletterande ansökningar till deltagare på långa kurser samt till korta kurser som ska genomföras kommande kalenderår.
Det särskilda förstärkningsbidraget kan även sökas för deltagare på yrkeskurser med brister i svenska språket. De ersätts med en summa per deltagarvecka som beräknas utifrån en schablon.
För deltagare på yrkeskurser med brister i svenska språket utgår ersättningen per deltagarvecka utifrån en schablon.
För verksamhet riktad till deltagare med omfattande och varaktig funktionsnedsättning utgår ersättningen från respektive folkhögskolas ansökan. Ansökningar kan beviljas i sin helhet, beviljas till vissa delar eller avslås.
Ja. Ansökan om särskilt förstärkningsbidrag öppnar årligen för kompletterande ansökningar om ny verksamhet.
Under en övergångsperiod 2027–2029 tillämpas en kompensationsmodell som begränsar hur mycket en skolas bidrag kan minska per år. Skolorna kompenseras för den del som överstiger en miljon i minskade bidrag per år, i en nedtrappningsmodell.
Förstärkningsbidrag och allmän kurs
Det allmänna förstärkningsbidraget fördelas per deltagarvecka på allmän kurs. En enskild folkhögskola tilldelas allmänt förstärkningsbidrag för en maximal andel på 60 procent av den egna folkhögskolans totala verksamhet. Folkhögskolor där den allmänna kursen utgör mer än 60 procent av folkhögskolans totala verksamhet kommer inte att få allmänt förstärkningsbidrag för de deltagarveckor som överstiger 60 procent.
Allmän kurs får en generell förstärkning via det allmänna förstärkningsbidraget. Dessutom går det att ansöka om särskilt förstärkningsbidrag för riktade allmänna kurser eller för sammanlagt minst fem deltagare med omfattande och varaktig funktionsnedsättning på allmän kurs. De flesta deltagare på allmän kurs ingår dock inte i målgruppen för det särskilda förstärkningsbidraget.
Nej. Målgruppen för det särskilda förstärkningsbidraget är deltagare med omfattande och varaktig funktionsnedsättning enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, som har stora stödbehov i studiesituationen. Om kursen är allmän eller särskild spelar ingen roll.
Folkbildningsrådet utgår ifrån Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. I den används begreppet omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar. Förutom att höra till någon av de tre grupper som nämns i lagen ska deltagarna också ha ett omfattande stödbehov i studiesituationen.
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (riksdagen.se)
Skolor får extra ersättning för alla deltagarveckor på allmän kurs, upp till en gräns på 60 procent av skolans totala verksamhet. Skolor där allmän kurs utgör mer än 60 procent av verksamheten får alltså ersättning för deltagarveckor upp till 60-procentsgränsen, men inte för den del som överstiger.
Särskilda kurser och språkligt stöd
Beskrivningen av målgruppen är hämtad i Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Målgruppen är uppdelad i tre personkretsar. Förutom att tillhöra målgruppen ska deltagarna som omfattas ha ett omfattande stödbehov i studiesituationen.
Folkhögskolan ska beskriva målgruppens funktionsnedsättning, stödbehoven och insatserna som planeras. Folkbildningsrådet tar sedan ställning till och fattar beslut om tilldelning eller avslag.
Det särskilda förstärkningsbidraget för språkligt stöd riktar sig till deltagare på yrkeskurser med brister i svenska språket. Det finns inte möjlighet att ansöka om bidrag för språkligt stöd till särskilda kurser som inte rapporteras som yrkeskurser.
Det allmänna förstärkningsbidraget kan dock användas mer fritt och den enskilda folkhögskolan kan välja att använda dessa medel för språkligt eller annat stöd även på särskilda kurser, så länge lärartätheten på allmän kurs är minst 2,0 lärartjänster per 1 000 deltagarveckor.
Folkbildningsrådet har ingen ambition om att påverka skolans andel allmän kurs utifrån det nya förstärkningsbidraget. I samtal med folkhögskolor hör vi farhågor om att systemet driver mot både ökad och minskad andel allmän kurs.
Taket på 60 procent för ersättning i det allmänna förstärkningsbidraget kan komma att justeras i framtiden om det visar sig att andelen allmän kurs förändras kraftigt.
Rapportering av insatser som fått finansierats med förstärkningsbidrag under 2025 och 2026
Lärartätheten beräknas på folkhögskolans sammanlagt genomförda verksamhet, inte på tilldelat ingångsvärde. Folkhögskolan avgör vilken ordinarie bemanning en kurs har och den är ofta högre än 1,8 lärartjänster per 1 000 deltagarveckor.
Nej, förstärkta insatser eller stödpersoner ska inte räknas med när man lämnar in uppgifter om lärartäthet till Folkbildningsrådet.
Om en person har 0,5 tjänst som exempelvis lärare i ordinarie bemanning och 0,5 tjänst som finansieras av förstärkningsbidraget så räknas bara 0,5 med i lärartätheten.
Det är av stor vikt att folkhögskolor lämnar uppgifter om deltagare med funktionsnedsättning till Folkbildningsrådet. Utifrån denna statistik kan Folkbildningsrådet redovisa vilken betydelse folkhögskolan har för målgruppen.
I de nya villkoren som gäller från 2027 föreslås att folkhögskolor som inte rapporterar deltagares funktionsnedsättning inte ska beviljas förstärkningsbidrag.