”Kunskap är det första steget till att kunna påverka samhället”
I Haninge kvinnojours studiecirkel möts kvinnor för att lära sig om maktstrukturer, feminism och mäns våld mot kvinnor. Men det är också en plats för personliga samtal och självreflektion.
Studiecirkeln "Mäns våld mot kvinnor och barn", som anordnas i samarbete med ABF, ges två gånger per år och har varit fulltecknad de senaste sex terminerna.
– Det finns två syften med cirkeln: det första är att utbilda kvinnojourens volontärer, det andra är att erbjuda en plats där alla kvinnor som vill kan lära sig om mäns våld och rådande maktstrukturer. Vi ser kunskap som det första steget till att kunna påverka sin livssituation och samhället i stort, berättar Kim Loeld, ordförande i Haninge kvinnojour och cirkelledare.
Teori och terapi
Kim får på nära håll se hur människor utvecklas av att vara med i en studiecirkel. Här får deltagarna lära sig om feminism, maktstrukturer och normaliseringsprocessen. Under åren har det blivit många feministiska uppvaknanden i gruppen. Kim inleder varje träff med att presentera dagens ämne, men i övrigt är upplägget väldigt fritt. Hon håller inga långa föreläsningar, utan själva kärnan är att deltagarna själva får forma diskussionerna som förs. Och de blir ofta personliga.
– Det är inte ovanligt att några av deltagarna själva har erfarenhet av våld i nära relationer. Studiecirkeln blir lite som en samtalsgrupp – en trygg plats där kvinnor kan tala öppet, reflektera över sina erfarenheter och få stöd av andra kvinnor, säger Kim Loeld.
Folkbildningen når hela Sverige
Många förknippar nog inte studieförbund med ämnen som mäns våld mot kvinnor och feminism – tankarna går kanske snarare till kurser inom språk och estetisk verksamhet. Men det finns en stor bredd på ämnesområden. Några andra exempel är svenska, företagsekonomi och samhälls- och beteendevetenskap.
I många fall samverkar studieförbunden med civilsamhället, som Haninge Kvinnojours samarbete med ABF Södertörn. Studiecirklar anordnas i alla Sveriges kommuner, och även folkhögskolor finns på de flesta ställen. I allt från glesbygdsorten till storstadens marginaliserade stadsdelar skapar folkbildningen mötesplatser för det lokala civilsamhället att självorganisera sig och tillgodose befolkningens behov av bildning.
– Vi har ofta cirkeldeltagare som är jurist- eller socionomstudenter. Det är kvinnor som vill arbeta med de här frågorna i framtiden, men ämnet saknas i högskolans kursplaner. De kommer hit för att komplettera sin utbildning, säger Kim Loeld.