Folkhögskolan vändpunkt för många unga i utanförskap

I Sverige är det närmare 150 000 unga som varken arbetar eller studerar. För att kunna få goda levnadsvillkor och makt att påverka och forma sin framtid krävs att man etableras på arbetsmarknaden. Folkhögskolan spelar en avgörande roll för många unga som riskerar ett liv i utanförskap.

Senast uppdaterad:

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) presenterade i december 2020 en rapport som visar att var tionde ung person någon gång hamnar i ett långvarigt utanförskap. Unga som hoppar av gymnasiet, lever med psykisk ohälsa, sjukdom eller har en funktionsnedsättning löper störst risk att inte få ett arbete eller kunna studera. Till exempel har två av tre unga med psykisk ohälsa fortfarande inte ett arbete vid 29 års ålder. Coronapandemin riskerar att leda till att ännu fler unga hamnar utanför studier och arbete, då både distanseringen och arbetslösheten ökar.  

– Folkhögskolan är framgångsrik när det gäller att nå grupper som står långt ifrån både arbete och studier, framför allt genom studiemotiverande folkhögskolekurs och allmän kurs som är behörighetsgivande på grundskole- eller gymnasienivå. Därför är det viktigt att satsa på folkhögskolorna och att öka stödet till dem så att de kan fortsätta sitt viktiga arbete, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner.

För många som hamnat i utanförskap kan folkhögskolan vara en vändpunkt, en väg ut ur utanförskapet. För individer som är studieovana eller som tidigare inte fått rätt anpassningar utifrån sina behov är folkhögskolans individanpassade bemötande och pedagogik många gånger avgörande.

En rapport från SCB (från våren 2020) visar goda resultat för folkhögskolans förmåga att förbereda deltagare för fortsatta studier. Totalt går sex av tio deltagare på allmän kurs vidare till att studera på högskola eller universitet. Rapporten visar också att deltagarna är positiva till folkhögskolans pedagogik och metoder och förmåga att möta människor utifrån deras egna förutsättningar. Två av tre deltagare anger att de fått de förkunskaper som krävs för att studera vidare. Särskilt utmärkande är det att många anser att de på folkhögskola lärt sig ta ansvar för sina egna studier och att arbeta självständigt.

– Det är glädjande att se att så många studerar vidare, fortsätter Maria Graner. Det är ett väldigt gott betyg för folkhögskolan och visar på dess viktiga roll i samhället och människors liv.

-----------------

Läs mer i rapporten "Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar” från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och i rapporten Uppföljning av allmän kurs på folkhögskolan från SCB.