Folkbildningen viktig aktör för arbetslivsinkludering

Forskningsprojektet Innovativ inkludering i ideella sektorns arbetsliv syftar till att öka kunskapen om civilsamhällets insatser för de som står långt ifrån arbetsmarknaden, så kallad arbetslivsinkludering. 

I projektet har forskarna kartlagt 75 olika insatser, varav ett flertal bedrivs av folkhögskolor och studieförbund. Deltagarna är personer som av olika skäl har svårt att få, utföra och behålla ett arbete. Insatserna omfattar bland annat arbetsförberedande åtgärder som ska göra deltagarna mer redo för arbetslivet. 

– Det vi kunnat se är att folkbildningen är väldigt aktiv på det här området, säger Malin Lindberg, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, och en av forskarna bakom projektet. 

I studien synliggörs bredden i civilsamhällets engagemang för att människor ska komma närmre samhället. Arbetsinkluderande projekt bedrivs över hela Sverige i allt från idrottsföreningar till studieförbund, folkhögskolor, hjälporganisationer och brukarorganisationer. Ett viktigt fynd som Malin Lindberg lyfter fram är att många av organisationerna använder sina befintliga verksamheter för att främja arbetslivsinkludering.

– Idrottsföreningar utbildar ledare, folkbildningen engagerar människor i studiecirklar och brukarföreningar anordnar insatser för sina målgrupper, förklarar Malin Lindberg.

Men även om civilsamhället är en betydande aktör så finns det utmaningar, menar Malin Lindberg. Till exempel bedrivs många av insatserna i projektform med kortsiktig finansiering vilket kan förhindra kontinuitet och stabilitet. Ett annat problem är att reglerna för arbetslivsinkluderande insatser är snåriga och strikta. Samtidigt efterfrågas civilsamhällets insatser just på grund av att de är ett komplement till den offentliga välfärden, och befinner sig nära de personer som är i behov av hjälpen.

– Den här balansgången är en utmaning för civilsamhällets aktörer, säger Malin Lindberg.