Folkbildning bidrar till social inkludering och jämställdhet

Varje år gör Folkbildningsrådet en samlad bedömning av läget inom den svenska folkbildningen. Den presenteras i rapporten Folkbildningens betydelse för samhället och utgör en del av Folkbildningsrådets årliga återrapportering till regeringen.

Syftet med rapporten är att svara på hur väl folkbildningen svarar upp mot de fyra syften som ligger till grund för statsbidraget. De handlar om att:

• främja demokrati
• stärka medborgares egenmakt och samhällsengagemang
• höja och utjämna utbildnings- och bildningsklyftor
• öka delaktigheten i kulturlivet.

— Studieförbundens och folkhögskolornas aktiviteter inkluderar hundratusentals människor i hela landet. De erbjuder möjlighet till kunskap, bildning, kultur, mötesplatser och demokratiska samtal, säger Eva Åström som är utvärderingsansvarig på Folkbildningsrådet och ansvarig för den samlade bedömningen.

Kompensatorisk funktion

Eva Åström betonar också att folkbildningen är kompensatorisk. Den har särskilt stor betydelse i de delar av landet där tillgången till utbildning och kultur är sämre än på andra håll.

— Folkbildningen fyller också en viktig funktion för grupper i befolkningen som i mindre grad än andra tagit del av samhällets övriga utbildnings- och kulturutbud. Det handlar till exempel om kortutbildade, nyanlända och personer med funktionsnedsättning, säger Eva Åström.

Fokus på jämställdhet och funktionsrätt

Nytt för i år är att den samlade bedömningen också ger en djupare analys av folkbildningens betydelse för jämställdhetspolitiken och funktionshinderspolitiken. I det arbetet har Folkbildningsrådet tagit hjälp av Clara Berglund från Sveriges Kvinnoorganisationer och Susanne Berg som är expert inom funktionsrätt.

— Folkbildningen spelar en viktig roll genom att främja demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Genom inkluderande verksamheter och demokratiska arbetssätt stärker folkbildningen deltagarnas självbestämmande, självförtroende och förmåga att delta i samhället, säger Eva Åström.

Konkret handlar det om folkhögskolor och studieförbund som ofta erbjuder flexibla och tillgängliga kurser och cirklar liksom individanpassade lösningar. Likaså är folkbildningens kulturverksamheter viktig för att ge alla möjlighet att delta i kulturlivet.

När det gäller jämställdhet lyfter rapporten att folkbildningen bidrar till ökad social delaktighet för utrikes födda kvinnor. Den möjliggör också en aktiv fritid och ökad psykisk hälsa för kvinnor med små resurser. Att studieförbund och folkhögskolor finns i alla delar av landet innebär också att de har en potential att motverka antidemokratiska strömningar, destruktiva maskulinitetnormer och kriminalitet.