Ny rapport om konsekvenserna av minskat stöd till studieförbunden

Ensam pensionär går på en gata i en småstad

Färre deltagare på färre platser i landet till högre avgifter. Ny rapport från tankesmedjorna Tiden och Fores kastar ljus på konsekvenserna av det minskade statliga stödet till studieförbunden.

Studieförbund
Senast uppdaterad:

I höstas meddelande utbildningsminister Mats Persson att regeringen minskar stödet till studieförbunden med 250 miljoner kronor under 2024. Nu publicerar Tankesmedjan Fores och Tankesmedjan Tiden en konsekvensanalys av nedskärningarna för studieförbunden. 

Ulrica Schenström (vd Fores) och Johan Sjölander (verksamhetschef Tiden) uppmanar i en debattartikel  regeringen att ta till sig resultatet av konsekvensanalysen och omvärdera beslutet att minska statens stöd till studieförbunden: 

”Sverige byggdes till stor del av folkrörelser och medborgerligt engagemang. Det är betydelsefullt att de studieförbund där många beslutsfattare och stora kulturskapare har tagit sina första steg fortsätter finnas i landsorter och förorter.” 

Landsbygd och utsatta grupper drabbas 

I rapporten ”Ett tystare Sverige: konsekvensanalys av de minskade statsbidragen till studieförbunden” sammanfattas effekterna av nedskärningarna i tre punkter:  

  • minskad närvaro på landsorten,  
  • särskilt utsatta människor drabbas och  
  • nya och höjda avgifter.  

Åtta av nio studieförbund uppger att de kommer få svårare att bedriva verksamhet på mindre orter. Sju av nio uppger att särskilt utsatta grupper kommer drabbas och fem av nio att avgifter kommer behöva höjas.  

”Statens uttalade syften med stödet till studieförbund är stärkt demokratifrämjande verksamhet, ökad mångfald av människor som engagerar sig i samhället, utjämnade utbildningsklyftor och förbättrad tillgängligheten till kulturlivet. De minskade statsbidragen motverkar alla dessa syften.” skriver företrädarna för tankesmedjorna.