Tornedalens folkhögskola vill bli utbildningscentrum för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Tornedalens folkhögskola har presenterat en avsiktsförklaring om att etablera ett nationellt utbildningscentrum för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Ambitionen är att stärka tillgången till utbildning om minoritetens språk, kultur och historia – områden där det i dag råder stora kunskapsluckor.
Det finns ett stort glapp mellan efterfrågan och utbud på utbildningar om Tornedalens historia och kultur. Kartläggningar från Universitets- och högskolerådet visar att det i nuläget endast finns ett fåtal kurser i meänkieli på universitetsnivå, och inga utbildningar med fokus på samhälle, kultur eller traditionellt hantverk. Detta vill nu Tornedalens folkhögskola åtgärda genom att etablera sig som ett nationellt utbildningscentrum.
– I dag finns det inte så mycket att tillgå. Människor hör av sig från myndigheter, näringsliv och föreningsliv och söker kunskap, men vi måste ofta svara att det inte finns utbildningar som möter behoven, berättar Johan Taavo, rektor på Tornedalens folkhögskola.
Avsiktsförklaringen presenterades av Johan Taavo och Daniel Fjellborg från Luleå tekniska universitet under ett riksdagsseminarium på temat försoning och genomförandet av rekommendationerna från Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Ett flertal aktörer har skrivit under, däribland Region Norrbotten, Luleå tekniska universitet och intresseorganisationer för minoriteten.
– Sanningskommissionen visade hur folkbildningen användes som en del av assimileringsprocessen. Nu tar folkhögskolan sitt ansvar för att stärka det språk och kultur som man en gång var med om att tränga undan. Folkbildningen är redan en dominerande aktör för revitalisering av meänkieli, och nu skapar man den motor som behövs för att ge arbetet stabilitet och långsiktighet, säger Martin Gemzell, handläggare på Folkbildningsrådet.
En rapport från Folkbildningsrådet som presenterades 2025 visar att folkbildningens insatser för att stärka nationella minoriteters tillgång till språk och kultur ger tydliga resultat. Folkbildningens metoder har visat sig effektiva för att sänka trösklarna till språket, med en pedagogik som lämpar sig väl för att ta tillbaka språk och kultur som förknippas med trauma och diskriminering.
På bild: Daniel Fjellborg, Luleå tekniska universitet, inbjudande riksdagsledamot Ida Karkiainen (S), Johan Taavo, Tornedalens folkhögskola.
Relaterad information
Följande organisationer har hittills skrivit under avsiktsförklaringen:
- STR-T
- Met Nuoret
- Meänmaa Tornionlaakso
- Tornedalsteatern
- Luleå tekniska universitet
- Umeå universitet
- Region Norrbotten
- Övertorneå kommun.
Tornedalens folkhögskola har tidigare fått finansiellt stöd från Stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor för att driva projektet vidare. Listan med undertecknare är uppdaterad den 5 december 2025.
Läs hela avsiktsförklaringen på Tornedalens folkhögskolas webbplats
