Varför minskar kommunerna sina anslag till studieförbunden?
Bidragen till studieförbunden minskar när kommunernas ekonomi blir sämre och andra verksamheter ska prioriteras. Det visar en ny studie från intresseorganisationen Studieförbunden som har frågat tio kommuner om varför de minskar sina anslag till studieförbunden.
– Under lång tid har kommunernas generella anslag till studieförbunden minskat avsevärt. Utvecklingen står i skarp kontrast till de höga förväntningar som finns på studieförbunden från enskilda medborgare, civilsamhälle, politiker och beslutsfattare, säger David Samuelsson, generalsekreterare för Studieförbunden i samverkan.
Enligt statistik från Folkbildningsrådet har kommunernas anslag till studieförbunden minskat från 644 miljoner kronor år 1992 till 320 miljoner kronor år 2017.
I studien Varför minskar det? redovisar tio små eller medelstora kommuner motiv och drivkrafter bakom beslutet att minska bidragen till studieförbunden. Ett av skälen är generella krav på besparingar, ett annat är kulturpolitiska prioriteringar där exmpelvis barn- och ungdomsverksamheten och biblioteken ofta går före anslagen till folkbildningen. Nästa alla kommuner som medverkar i studien upplever att studieförbunden inte är närvarande i kommunen.
I studien ställs en rad frågor till studieförbunden att arbeta vidare med. Frågor som rör studieförbundens egna prioriteringar, verksamhetsinriktning och synlighet i kommunerna.