Folkbildningen fortsätter nå många asylsökande kvinnor
Studieförbunden och folkhögskolorna nådde förra året drygt 18 000 asylsökande med sin verksamhet i 166 kommuner. Folkbildningen fortsätter nå ut till fler kvinnor tack vare aktivt rekryteringsarbete. Detta visar en ny rapport om folkbildning med asylsökande under 2019, som nu lämnats till regeringen.
Svenska från dag ett och Vardagssvenska är insatser för att ge asylsökande och nyanlända i Sverige möjlighet att lära sig svenska tidigt och samtidigt få en grundläggande förståelse för det svenska samhället. Ett viktigt syfte är också att ge deltagarna en meningsfull sysselsättning under asyltiden. Folkbildning med asylsökande har pågått sedan hösten 2015.
Folkbildningens verksamhet med asylsökande är ändamålsenlig och fyller viktiga funktioner för både samhället och för individen, det konstaterar Folkbildningsrådet i sin rapport. Liknande slutsatser kom Statskontoret fram till i sin utvärdering av insatserna som presenterades i februari 2020. Rapporten visar också att folkbildningen tack vare aktiva åtgärder lyckas nå ännu fler kvinnliga deltagare. Under 2019 har andelen kvinnliga deltagare ökat hos både studieförbund och folkhögskolor.
– Det är glädjande att folkbildningen än en gång visar hur aktiva uppsökande åtgärder ger bra resultat, säger Maria Graner, generalsekreterare på Folkbildningsrådet. De ansträngningar som görs av studieförbund och folkhögskolor att nå fler kvinnor har gett fortsatt positivt resultat.
Folkbildningsrådet uppskattar att verksamheten 2019 nådde ut till en lika stor andel av de asylsökande som året innan, men eftersom målgruppen minskat är antalet unika deltagare färre än tidigare år. Verksamhet bedrivs också i något färre kommuner. Det är tydligt att det finns utmaningar som gör det svårt för folkbildningen att nå ut till potentiella deltagare, till exempel när allt fler bor i eget boende.
– Det finns en stor vilja inom folkbildningen att bedriva verksamhet med fler deltagare, säger Maria Graner. Om folkbildningen ges rätt förutsättningar finns kapacitet hos studieförbund och folkhögskolor att fortsätta erbjuda en ökad andel asylsökande en meningsfull sysselsättning och stöd för etablering.