Ibn Rushd svarar på kritiken i ny åtgärdsplan
Studieförbundet Ibn Rushd har lämnat in en åtgärdsplan till Folkbildningsrådet där man bemöter kritiken och redovisar hur man vill utveckla verksamheten. Åtgärdsplanen kom till efter en studie från Folkbildningsrådet som pekade på vissa brister i verksamheten.
– Vår bedömning är att Ibn Rushd tar kritiken på stort allvar och har ansträngt sig för att gå till botten med den och förstå vad den handlar om, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner.
Folkbildningsrådets styrelse gav 2018 professor Erik Amnå i uppdrag att undersöka Ibn Rushds verksamhet i förhållande till statens syften med statsbidraget, att stärka och utveckla demokratin.
I rapporten När tilliten prövas redovisas både framgångar och utmaningar i verksamheten. Till framgångarna hör att Ibn Rushd lyckas nå grupper som står långt från samhället och som andra delar av folkbildningen har svårt att nå, till exempel lågutbildade kvinnor. Studieförbundet har däremot fått kritik för att undvika vissa ämnen som till exempel anti-semitism och homofobi, och att makten över verksamheten delvis är begränsad till ett mindre mansdominerat nätverk.
Folkbildningsrådet har uppmanat Ibn Rushd att göra en åtgärdsplan där man redogör för sina slutsatser och redovisar vilka åtgärder man vidtar. Åtgärdsplanen som nu har behandlats av Folkbildningsrådets styrelse är uppbyggd kring några övergripande åtgärder som alla syftar till att skapa förändring på djupet:
- Att skapa forum för samtal och kompetensutveckling.
- Att stärka våra interna demokratiska strukturer.
- Att förstärka relationen till våra medlemsorganisationer.
- Att bidra till ökad transparens inom folkbildningen.
– Ibn Rushd har fört samtal såväl med oss på Folkbildningsrådet som med rapportförfattaren och flera kritiker, och de visar en genuin vilja att utvecklas som studieförbund, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner.
Ibn Rushd är ett av tio studieförbund som får statsbidrag via Folkbildningsrådet.