Ny rapport lyfter folkhögskoledeltagares samhällsengagemang

– Folkhögskoledeltagarna är en osedvanligt engagerad grupp av samhällsmedborgare och det finns en direkt koppling till folkhögskolan när det gäller engagemanget, säger seniorprofessor Lars Svedberg, som skrivit rapporten tillsammans med Erik Sjöstrand, ekonomie doktor.

Så väcker folkhögskolan deltagarnas engagemang

Samhällsengagemang finns i många former, både på folkhögskolan och i samhället i stort. Bland folkhögskoledeltagarna är det vanligast att vara engagerad i organisationer med social, religiös eller politisk inriktning. Många gör också insatser inom kultur, fritid och idrott, inom intresseorganisationer och i fackliga organisationer.

Rapporten visar att följande faktorer kan bidra till att väcka deltagarnas engagemang:

• folkhögskolans arbetssätt som bygger på acceptans, stärker deltagarnas självkänsla och innebär en träning i demokrati
• folkhögskolans infrastruktur och miljö som öppnar för och efterfrågar deltagande och engagemang
• medborgerliga aktiviteter som äger rum och genomförs tillsammans på folkhögskolan.

På landets folkhögskolor möts människor med olika bakgrund och skilda erfarenheter av samhällsengagemang. Oavsett tidigare erfarenhet uttrycker många deltagare hur folkhögskolestudierna möjliggör för dem att vara sig själva, bli sedda och växa som människor – både inom ramarna för själva utbildningen och i mötet med andra deltagare.

Folkhögskolan kan jämna ut skillnader

I rapporten har man särskilt tittat på skillnader och likheter mellan deltagare på allmänna respektive särskilda kurser. Graden av samhällsengagemang skiljer sig åt mellan grupperna, vilket kan kopplas till deltagargruppernas olika bakgrund.

Deltagare på allmän kurs har generellt sett mindre vana av att diskutera samhällsfrågor och har mer sällan ett aktivt engagemang sedan tidigare. Bland deltagare på särskild kurs har flera lång erfarenhet av olika typer av ideellt engagemang och ser folkhögskolestudierna som en möjlighet att fördjupa det.

De som går allmän kurs har ofta ett tyngre bagage och tidigare negativa erfarenheter från skoltiden. För dem kan folkhögskolestudierna innebära en ny chans att tillgodogöra sig en utbildning. Även bland dessa deltagare är engagemangsnivån anmärkningsvärt hög, sett till deras bakgrund och socioekonomiskt svagare ställning, jämfört med deltagarna på särskild kurs.

Folkhögskolestudierna kan, enligt rapportförfattarna, på så sätt bidra till att dämpa och till och med tränga undan betydelsen av socioekonomiska faktorer.

– Den här rapporten visar på det stora engagemang som finns bland deltagarna på landets folkhögskolor. Den lyfter också fram hur viktig folkhögskolemiljön är både för enskilda deltagare och för det demokratiska samtalet i stort, säger Maria Graner, generalsekreterare på Folkbildningsrådet.