Stärk folkhögskolans roll för unga som varken arbetar eller studerar
I en ny rapport betonar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, vikten av långsiktiga satsningar på att stärka folkhögskolans roll för unga som varken arbetar eller studerar. Särskilt lyfter man folkhögskolans anpassade miljö och pedagogik som framgångsrik för gruppen. Rapporten har tagits fram i samarbete med en rad olika myndigheter och andra aktörer, bland annat Folkbildningsrådet. Utgångspunkten var att utreda hur man kan samordna stöd och insatser för unga som befinner sig i ett långvarigt utanförskap.
I Sverige är det närmare 150 000 unga som varken arbetar eller studerar. Personer med funktionsnedsättningar, utrikes födda och personer med psykisk ohälsa är överrepresenterade i den här gruppen. Att inte ha en examen från gymnasiet eller att ha vuxit upp i ett område med socioekonomiska utmaningar ökar också risken för unga att hamna i långvarigt utanförskap.
– Det här är en heterogen grupp unga, det finns inte en lösning som fungerar för alla individer. Styrkan i det här uppdraget är att olika aktörer samlats, både de som arbetar med tidiga förebyggande insatser och de som arbetar med insatser till individer som redan hamnat i ett utanförskap. Att en ung person får rätt förutsättningar att klara sig bra i livet och etablera sig på arbetsmarknaden är inte bara en vinst för individen utan även för samhället, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg i ett pressmeddelande.
I rapporten betonar MUCF att folkhögskolans särskilda utbildningsform med anpassad pedagogik och innehåll kan vara av avgörande betydelse för att fler unga ska få behörighet motsvarande godkända betyg på gymnasienivå, samt att fler unga med särskilda behov får tillgång till en utbildning. MUCF bedömer att folkhögskolorna bör få en tydligare roll och ett långsiktigt uppdrag att jobba med målgruppen. Man vill därför ha en fortsatt dialog med Folkbildningsrådet om hur det arbetet kan utformas.
– Folkhögskolan är framgångsrik när det gäller att nå grupper som står långt ifrån både arbete och studier, därför är det avgörande med långsiktiga satsningar på folkhögskolorna, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. Vi välkomnar att MUCF lyfter fram folkhögskolans viktiga roll, och ser fram emot samtal om hur det arbetet kan utvecklas ytterligare.
Statistik från SCB visar på goda resultat för folkhögskolornas förmåga att förbereda deltagare för fortsatta studier på både folkhögskola och universitet, det gäller för såväl allmän kurs som för studiemotiverande folkhögskolekurs (SMF) och etableringskurs. Rapporterna visar dessutom att deltagarna själva är positiva till folkhögskolans pedagogik och metoder och förmåga att möta människor utifrån deras egna förutsättningar. Särskilt utmärkande är det att många deltagare anser att de på folkhögskola lärt sig ta ansvar för sina egna studier och att arbeta självständigt.