Folkbildningens finansiering förändras – ny rapport kartlägger kommuners och regioners roll
En ny rapport visar att en majoritet av landets kommun- och regionpolitiker anser att folkbildningen är värd offentliga resurser. Ändå har det offentliga stödet till folkbildningen blivit allt mindre stabilt och förutsägbart de senaste decennierna. Förtroendevalda är nu oroade för vad som händer om stödet fortsätter att urholkas.
Hur finansieras folkbildningen i Sverige – och vad händer när finansiärerna drar åt olika håll? Folkbildningsrådet har gett analysföretaget Governo i uppdrag att undersöka kommuners och regioners roll i finansieringen av folkhögskolor och studieförbund. Rapporten bygger på intervjuer med förtroendevalda i fem regioner, 18 kommuner och kulturpolitiska talespersoner från sex riksdagspartier.
Nära två tredjedelar av de kommunala och regionala bidragen till studieförbunden försvunnit i reala termer under perioden 1992 till 2023. Ändå anser en majoritet av de politiker som intervjuats i rapporten att folkbildningen tillför ett värde som motiverar offentliga resurser. Samtidigt finns det bland de intervjuade en stor oro kring vad som händer med folkbildningen om finansieringen inte stabiliseras.
– Vi behöver ett handslag för folkbildningens framtid, för att säkra den arena för bildning, kultur och utveckling som folkbildningen är. Den här rapporten visar att politisk vilja finns. Nu behöver den viljan omvandlas till en överenskommelse som täcker in både en politisk bredd och samhällets alla nivåer, säger Anna-Karin Lindblom, generalsekreterare på Folkbildningsrådet.
Rapporten visar att bilden skiljer sig mellan studieförbund och folkhögskolor. Mellan 2018 och 2024 minskade statsbidraget till folkhögskolorna med 15,2 procent justerat för inflation samtidigt som kostnaderna ökade. Regionerna har i viss utsträckning kompenserat när statens bidrag har minskat. För studieförbunden har statsbidraget minskat med cirka 30 procent under innevarande mandatperiod, och bidragen från kommuner och regioner har inte fyllt det gapet.
Folkbildningens närvaro i hela landet hotas
Studieförbund och folkhögskolor bedriver i dag verksamhet i samtliga landets 290 kommuner för hundratusentals deltagare varje år. En farhåga som lyfts i rapporten är att det kan förändras. Om de statliga bidragsnivåerna permanentas på nuvarande nivå tror intervjupersonerna att allt fler kommuner de närmaste åren kommer att bli utan folkbildning på plats. Som en effekt av minskade bidrag till studieförbunden syns redan konkreta försämringar i form av neddragningar på lokaler, personal och verksamhet. Dessutom riskerar fler folkhögskolor att gå i konkurs om inte deras ekonomiska situation säkras.
– Risken är stor att om det offentliga stödet fortsätter urholkas så står vi inom några år inför en situation där folkbildningen inte längre har förutsättningar att finnas i hela landet. De politiker som intervjuats säger att de värnar folkbildningen, men det omsätts inte i handling. Bidragsnivåerna ligger still medan kostnaderna stiger, och det är viktigt att samlade lägesbilder över folkbildningens finansiering fortsätter att tas fram, som underlag för det politiska beslutsfattandet, säger Johan Ernestam, analyschef på Folkbildningsrådet.
