Ny rapport: folkbildningen viktig resurs för civil beredskap

Studieförbund och folkhögskolor finns i hela landet och bedriver verksamhet med tydlig koppling till civil beredskap. Det handlar bland annat om utbildningar i krisberedskap, första hjälpen, hemberedskap och källkritik. Att nå ut i hela samhället på det sättet som folkbildningen gör är en viktig pusselbit för ett framgångsrikt beredskapsarbete. Studieförbund och folkhögskolor har också lång erfarenhet av att få människor att mötas och hitta lösningar tillsammans.

– Att stärka samhällets motståndskraft handlar inte bara om att möta enskilda kriser när de inträffar, utan om den kunskap, tillit och de nätverk som byggs upp i vardagen. Det här är själva grunden i folkbildningen, och det är resurser och arbetssätt som blir särskilt viktiga när samhället utsätts för påfrestningar, säger Anna-Karin Lindblom, Folkbildningsrådets generalsekreterare.

Så kan folkbildningen bidra ännu mer

Nyligen släppte Västra Götalands Bildningsförbund rapporten Folkbildningens och lokala civilsamhällens betydelse för motståndskraft och civil beredskap. Rapportens syfte är att synliggöra folkbildningens och civilsamhällets befintliga bidrag till civil beredskap och att visa hur rollen kan utvecklas och tas tillvara mer systematiskt. Rapporten konstaterar att det finns stora möjligheter för folkbildningen att bidra ännu mer.

– Genom att inkludera folkbildningen och civilsamhället i den regionala och lokala beredskapsplaneringen kan Västra Götaland stärka både sin praktiska förmåga att möta samhällsstörningar och den demokratiska och sociala sammanhållning som krävs för att samhället ska stå starkt även under svåra påfrestningar, skriver Hans-Åke Höber, ordförande för Västra Götalands Bildningsförbund, i rapportens förord.

Stort intresse för att lära mer om beredskap

Flera tidigare rapporter och PM från Folkbildningsrådet tecknar samma bild: folkbildningen har mycket att ge när det kommer till samhällets beredskap och med rätt förutsättningar skulle det finnas möjlighet att göra ännu mer. Flera undersökningar visar dessutom en stor vilja i befolkningen att lära sig mer om beredskap och närliggande frågor som desinformation och källkritik, och att studiecirklar och kurser är efterfrågade insatser för att göra det.

– Rapporten bekräftar något vi ofta ser: folkbildningens största bidrag till samhällets beredskap ligger inte bara i särskilda beredskapsinsatser, utan i den vardagliga folkbildningsverksamhet som bygger tillit, kunskap och lokala nätverk över tid och över hela landet. Ska den förmågan finnas kvar och kunna växa behöver både den ordinarie verksamheten och riktade satsningar på beredskap få rimliga ekonomiska förutsättningar, säger Anna-Karin Lindblom, generalsekreterare på Folkbildningsrådet.

Rapporten är skriven av forskarna Louise Yngve, Johan von Essen, Pelle Åberg och Karolina Elfström Berg. Bakom rapporten står Västra Götalands bildningsförbund på uppdrag av Västra Götalandsregionens kulturnämnd.