Det livslånga lärandet utanför våra gränser
Värdet av vuxenutbildning är obestridligt, men trots det hamnar det ofta i skymundan internationellt. Det skriver Cecilia Palm i ett blogginlägg där hon resonerar kring det viktiga uppdraget att lyfta folkbildning på agendan och belysa vikten av bildning för att vi ska kunna nå målen i Agenda 2030.
God utbildning för alla, det handlar mål 4 i Agenda 2030 om. Men trots en tydlig och inkluderande formulering så läggs i praktiken mest fokus internationellt på utbildning för barn och unga. Den viktiga vuxenutbildningen som vi inom folkbildningen värnar om har hamnat i skymundan och får inte alls det utrymme som den förtjänar. ICAE är en global organisation för folkbildning och vuxenutbildning. Som ny styrelseledamot har mitt perspektiv på utbildning och vuxenutbildning i världen vidgats och jag ser att vi inom folkbildningen har en viktig roll att spela för att lyfta vuxnas lärande på den internationella dagordningen.
EAEA och ICAE är två intresseorganisationer som huvudsakligen representerar icke offentliga utbildningsaktörer och arbetar för vuxenutbildning på europeisk respektive internationell nivå. Genom engagemang i dessa organisationer vill svensk folkbildning bidra till ett ökat fokus på utbildning för vuxna och till att sprida våra goda erfarenheter.
De senaste åren har många globala överenskommelser för vuxenutbildning uppdaterats för att bättre stämma överens med Agenda 2030. I det här arbetet har synen på vuxenutbildning ändrats och utvidgats och man pratar nu även om lärande, inte enbart om utbildning. Detta kan verka hemtamt för oss i Sverige som är vana vid att samtalet handlar om såväl utbildning som bildning, men det är inte lika självklart på andra håll i världen. De olika lärandeformer som diskuteras är: formell, icke-formell och informell utbildning. Tre olika kategorier av vuxenutbildning används:
- Läs- och skrivkunnighet
- Fortbildning för yrkesändamål
- Bildning och utbildning för att kunna bli en aktiv medborgare (active citizenship skills)
Måldokument, rekommendationer och överenskommelser följs återkommande upp på ett ambitiöst sätt och presenteras i omfattande rapporter. Ett exempel är Global Report on Adult Learning and Education 2019 (GRALE IV)) som består av 195 sidor tättskriven text. Men eftersom datainsamling är ett eftersatt område måste mycket hända för att resultat ska bli representativa och jämförbara. Det saknas helt enkelt underlag för att mäta hur utbildning för vuxna förändras, och svårare blir det när även icke-formell och informell utbildning ska beaktas. I alltför många länder saknas en aktiv utbildningspolitik för vuxna, och därmed satsas det också för små resurser. Dessutom ökar arbetsgivarens roll inom vuxenutbildning vilket innebär att det lätt hamnar utanför den publika delen av utbildningssektorn, och därmed också utanför den lilla uppföljning som faktiskt görs idag. Det gäller i än högre grad inom icke-formell utbildning: det som sker utanför det offentliga utbildningssystemet är svårt att fånga, formulera och förstå. Det leder fram till en tråkig slutsats i en annan uppföljande rapport, Global Education Monitoring Report 2019, ”det livslånga lärandet utgör hälften av målsättningen i mål 4, men får bara en bråkdel av den globala uppmärksamheten”.
Värdet av vuxnas lärande är obestridligt, för hälsa och välmående, för sysselsättning, för aktivt deltagande i samhället och – inte minst – för att bidra till ett mer hållbart sätt att leva. Även om det inte är felfritt, har Sverige ett väl utbyggt utbildningssystem på alla nivåer som bidrar till detta. Flera av målen i Agenda 2030 förutsätter en väl fungerande vuxenutbildning. I ett nordiskt sammanhang känns det som att slå in öppna dörrar att påpeka det, men våra argument och goda exempel har inte räckt för att få gehör på den globala nivån. Här har vi som företräder den svenska folkbildningstraditionen ett avgörande uppdrag att fortsätta visa på folkbildningens viktiga samhällsbidrag.
Cecilia Palm är generalsekreterare för Folkuniversitet samt styrelseledamot i ICAE