Aktivt medborgarskap i Europa genom folkbildning

En sak som gör deltagandet i PROMOCITI spännande är att det ger fördjupad kunskap om och förståelse för de olika finansiella, organisatoriska och idémässiga förutsättningar som finns för att bedriva folkbildning i olika delar av Europa. Vår tyska partner, Verband der Bildungszentren im ländlichen Raum (VBLR), är en paraplyorganisation för hemfolkhögskolor på landsbygden. I Polen finns en folkhögskolerörelse sedan förkrigstiden som under många år har fört en tynande tillvaro. Vår polska samarbetspartner, Ogólnopolska Siec Uniwersytetow Ludowych (OSUL), bildades 2018 som en nystart för den polska folkhögskolerörelsen. Federció d’Associacions Culturals i Educatives de Persones Adultes (FACEPA) är en folkbildningsfederation med säte i Barcelona, som arbetar i storstadsmiljö med inspiration från den legendariska pedagogen Paolo Freire. Och ARGE Bildungshäuser Österreich (ARGE) är paraplyorganisationen för 19 bildningscentra på den österrikiska landsbygden. Vi har olika verkligheter och olika förutsättningar, men också mycket som förenar oss. Tack vare EAEA, den europeiska intresseorganisationen för vuxnas lärande, kunde vi hitta varandra och börja samarbeta.

Vårt gemensamma projektet har två delar. Den första är att göra en analys av hinder och möjligheter för hur vi ska kunna utveckla arbetet med aktivt medborgarskap. Fem skolledare i vartdera landet har intervjuats om sin förståelse av begreppet ”aktivt medborgarskap” och hur de beskriver sin skolas arbete med denna fråga. Svaren har analyserats och sammanställts i rapporten ”Folk high schools and Active citizenship”, som just har blivit klar. Från svensk sida medverkar – förutom Färnebo – folkhögskolorna Bona, Bäckedal, Nyköping och Röda Korset.

Den andra delen handlar om att sammanställa en verktygslåda för fortbildning av personal, och hur den egna skolans arbete med aktivt medborgarskap kan stärkas och utvecklas. Detta gör vi genom att samla in metoder från de deltagande organisationerna, som vi sedan testar tillsammans med 15 pedagoger från de fem olika länderna.

Analysen visar på flera gemensamma utmaningar när det gäller aktivt medborgarskap och demokratisk utveckling. Det handlar om förhållningsätt till högerextrema och antidemokratiska rörelser, om skolornas roll i arbete med flyktingar och migranter, om olika typer av konspirationsteorier som florerar och om digitala klyftor. Många påtalar också en minskad vilja att delta i sociala sammanhang, som en effekt av pandemin. I våra partnerländer är det heller ingen självklarhet att externa aktörer och finansiärer ser aktivt medborgarskap som en central uppgift för skolorna. Mycket av verksamheten blir därför beroende av projektfinansiering, vilket skapar ryckighet och brist på kontinuitet.

För att försöka övervinna dessa svårigheter har skolledarna formulerat 10 framgångsrika förhållningssätt:

• Identifiera lokalsamhällets behov.
• Identifiera och engagera er i relevanta nätverk.
• Etablera skolan som en öppen mötesplats.
• Var synliga som ledare i olika processer.
• Jobba för att all personal ser aktivt medborgarskap som en viktig del av skolans arbete.
• Låt aktivt medborgarskap genomsyra all kursverksamhet.
• Se till att kursdeltagarna får möjlighet att utveckla färdigheter för aktivt medborgarskap.
• Var goda lyssnare och kreativa kursutvecklare.
• Se till att era styrdokument stödjer arbetet för aktivt medborgarskap.
• Bedriv lobbyverksamhet kring kopplingen mellan vuxenutbildning och aktivt medborgarskap.

En intressant observation är att vi på de svenska folkhögskolorna har ett väldigt starkt fokus på våra deltagare och deras behov medan våra partners i andra länder har en mycket starkare betoning på att vara en resurs för sitt lokala samhälle. Här finns utrymme för ömsesidigt lärande.