Folkbildningen står mitt i Sveriges civila försvar

Katarina Hansson i svart skinnjacka framför Örebro slott. Foto: Emma Lado

Katarina Hansson har många års erfarenhet från både politiken och civilsamhället. I en bloggtext resonerar hon kring relationen mellan folkbildningen och det civila försvaret och lyfter studieförbunden som en central infrastruktur för ökad krisberedskap.

Studieförbund
Senast uppdaterad:

Hör folkbildning och civilförsvar ihop?

Många minns på textraderna ”för han är min soldat, någonstans i Sverige”. Jag blev påmind om dem nyligen när jag skulle hänga upp tavlor inför en kvinnoförenings 100-årsjubileum. En av dem föreställde kvinnoföreningens medlemmar som stickade strumpor till den militära neutralitetsvakten och året var 1940. Det var den tidens civilsamhälle som bidrog till det militära försvaret.

Nu behövs återigen engagemanget från civilsamhället. Och det behövs ett stort engagemang, det var överbefälhavaren Micael Bydén tydlig med vid Folk och Försvar-konferensen i början av januari. Han upprepade än en gång att Försvarsmakten, vid ett väpnat angrepp, inte skulle kunna klara sitt uppdrag utan stöd från det civila försvaret.

I händelse av kris eller krig måste medborgarna kunna gå till sina arbeten. Förskola, skola, vård och omsorg måste fungera, liksom tillgången till mat och säkra vatten- och avloppsystem. Kort sagt, de militära och civila försvaren måste samspela och tillsammans bilda ett kraftfullt totalförsvar av Sverige.

Hur kan man som privatperson agera för att klara sig med mat, medicin, värme och vatten under en vecka? Hur motverkar vi spridning av desinformation från främmande makt, vars syfte är att skapa oro och rubba tilliten till samhället? Aktualiseringen av dessa frågor har fått många att ta klivet och bli medlemmar i någon av de 18 frivilliga försvarsorganisationer vars uppdrag är att utbilda och samla kompetenser för att klara olika samhällsstörningar.

Här är studieförbunden i Sverige en möjliggörare för det lokala engagemanget. Flera av de frivilliga försvarsorganisationerna är medlemmar i ett studieförbund, och studieförbunden är en viktig resurs i deras arbete med att genomföra utbildningar. Detta har också ökat intresset för dessa frågor hos studieförbundens övriga medlemmar.

Överbefälhavaren efterfrågar större engagemang och jag vill påstå att studieförbunden är en resurs som kan bidra till det. Här står man redo för att stärka och sprida kunskaperna om krisberedskap. Medborgarskolans program under Beredskapsveckan och ABF:s studiecirklar om prepping är två exempel, men listan skulle kunna göras lång.

Studieförbunden

  • är en infrastruktur som finns i hela Sverige
  • fångar upp ett gryende intresse för kunskaper om krisberedskap
  • erbjuder en mötesplats för människor och möjliggör ökad förståelse för andras situation.

Det sistnämna är, om något, just vad vi behöver i händelse av kris eller krig. Vi behöver viljan att hjälpa varandra och kunskaperna om hur vi gör det bäst.

Så till min fråga om civilt försvar och folkbildningen hör ihop. Ja, det törs jag alltså påstå att de gör.

Katarina Hansson i svart skinnjacka framför Örebro slott. Foto: Emma Lado

Skribent

Katarina Hansson har under många år varit engagerad inom folkbildningen och det civila försvaret samt haft uppdraget som kommunstyrelsens ordförande i Kumla. Hennes samlade erfarenheter har gett henne insikter om vikten av ett starkt civilsamhälle i händelse av kris eller krig. Foto: Emma Lado