Folkbildningsrådets remissvar: bevara folkbildningens självförvaltningsmodell

I somras lämnade Folkbildningsutredningen, ledd av Christer Nylander, sitt betänkande Bildning, utbildning och delaktighet – folkbildningspolitik i en ny tid till regeringen. Folkbildningsrådet har nu lämnat sitt remissvar över betänkandet. I remissvaret uttrycker Folkbildningsrådet sitt stöd för de flesta av utredningens förslag och bedömningar.

– Vi anser att betänkandet är väl avvägt och håller med om mycket av det utredningen kommit fram till. Utredningen tar till exempel fasta på den utveckling av Folkbildningsrådets och folkbildningens hantering av statsbidraget som skett de senaste åren. Under utredningstiden har regeringen dessutom redan genomfört flera förtydliganden i regelverket, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Anna-Karin Lindblom.

Folkbildningen bör vara fri från statlig detaljstyrning

Folkbildningens självförvaltningsmodell har en central roll i betänkandet. Modellen innebär att statsbidraget till folkbildningen hanteras och kontrolleras av folkbildningen själv, genom att organisationen Folkbildningsrådet enligt lag och förordning fått uppgiften att hantera statsbidraget i myndighets ställe.

Utredningen föreslår att självförvaltningsmodellen ska vara kvar. Att låta en myndighet ta över uppdraget skulle bland annat innebära att folkbildningens flexibilitet tydligt begränsas. Folkbildningsrådet betonar i sitt remissvar vikten av att behålla armlängds avstånd till direkt statlig styrning:

– En förflyttning till en myndighet skulle innebära en risk för att det ideella engagemanget i och för folkbildningen urholkas. Samtidigt visar KPMG i en analys att kostnaderna sannolikt skulle öka, utan några tydliga kvalitetsvinster, säger Anna-Karin Lindblom.

Demokrati bör fortsatt finnas med som ett mål eller delmål

På några punkter delar inte Folkbildningsrådet utredningens syn. Enligt utredningens förslag ska formuleringar kring statens syften och mål med folkbildningspolitiken ändras. I den nya målformuleringen nämns inte längre demokrati, varken som mål eller delmål. I dag anges ”att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin” som det första av statens fyra syften med statsbidraget till folkbildningen.

Att främja ett demokratiskt samhälle är en kärna i folkbildningens verksamheter, och Folkbildningsrådet anser att detta bör speglas i de uttalade målen med folkbildningspolitiken.

Kostnaderna för ökad kontroll och uppföljning bör inte läggas på verksamheten

Folkbildningsrådet påpekar i sitt remissvar att kostnaderna för den föreslagna ökade kontrollen och uppföljningen inte bör landa på folkbildningsverksamheten. Kostnader för kontroll och uppföljning har ökat betydligt de senaste åren som en följd av att denna verksamhet har genomgått en avsevärd utveckling. Folkbildningsrådet anser att ytterligare ökade kostnader som en följd av nya bestämmelser om till exempel utvärdering inte bör tas från folkbildningsverksamheternas statsbidrag, vilket utredningen föreslår.

Nära 200 remissinstanser har bjudits in att delta i remissrundan som avslutas den 9 december 2024. Utredningen har föreslagit att de nya bestämmelser som föreslås beslutas av riksdag och regering ska börja gälla den 1 januari 2026.

Foto: Kerstin Westeson