Kraftig ökning av deltagare i folkbildning kring nationella minoritetsspråk

Selfie av två unga kvinnliga kompisar i ett landskap i norra Sverige.

2024 är sista året i Folkbildningsrådets särskilda satsning på nationella minoritetsspråk. Resultaten hittills visar att folkbildningen spelar en viktig roll i revitaliseringen av språken. Två färska utredningar föreslår därför att satsningen bör fortsätta.

Minoritetsspråk Folkbildningsrådet
Senast uppdaterad:

Under 2023 deltog över 5 200 personer i olika folkbildningsinsatser kopplade till Sveriges nationella minoritetsspråk, varav 892 personer i renodlade språkkurser. Det är nästan dubbelt så många som året innan och långt fler än antalet deltagare i motsvarande kurser hos den formella vuxenutbildningen.

– Studieförbund och folkhögskolor skapar ingångar till språken i en omfattning som saknar motstycke någon annanstans. Folkbildningen har möjlighet att anpassa och förankra sina insatser hos deltagarna på ett sätt som sänker trösklar och gör det möjligt att ta tillbaka ett förlorat språk. Inför 2024 har vi nu fler ansökningar än vi har medel och vi hoppas därför att regeringen skjuter till ytterligare pengar och förlänger satsningen nästa år, säger Martin Gemzell, handläggare för särskilda insatser på Folkbildningsrådet.

Att satsningen är framgångsrik och bör fortsätta får medhåll även i två utredningar som nyligen publicerats. Både Utredningen om nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige och Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset rekommenderar fortsatt stöd till nationella minoriteter via folkbildningen.

– Vi är glada för den bekräftelsen. Vi vill fortsätta att skapa hållbara strukturer som stärker folkbildningens kapacitet att stödja nationella minoritetsrättigheter även i framtiden, avslutar Martin Gemzell.

Foto: Mostphotos