Studiecirklar stärker integration och delaktighet i samhället

Studieförbundens studiecirklar når många olika grupper i samhället. Deltagarna kommer från både städer och landsbygd och inkluderar personer födda såväl i Sverige som utomlands, med olika utbildningsnivåer och funktionalitet.

Cirkeldeltagarundersökningen visar särskilt värdet av studiecirklar för utrikes födda, där många söker sig till folkbildningen för att förbättra sina möjligheter till arbete, föreningsengagemang och delaktighet i samhället. Deltagare som är födda i ett annat land anger i högre grad än andra att deltagandet har lett till nya kunskaper som är användbara i arbetslivet eller i föreningsengagemang. Möjligheten att bygga sociala nätverk är också central. Många utrikes födda ser studiecirkeln som en plats där de kan träffa nya människor och öka sin allmänbildning.

Även deltagare med funktionsnedsättning svarar att studiecirklarna är viktiga för både arbetsliv, utveckling och social interaktion. De nämner dessutom oftare möjligheten att förbättra sin hälsa genom aktiviteterna.

Ett återkommande tema i cirkeldeltagarundersökningen är att deltagarna ofta får ut mer av studiecirklarna än de förväntade sig vid start. Exempelvis uppger 65 procent att cirkeln bidragit till personlig utveckling, medan hälften anger att de fått nya vänner – fler än de som från början ville delta av sådana skäl. En fjärdedel av deltagarna säger också att deras hälsa har förbättrats.

– Resultaten visar studieförbundens viktiga kompensatoriska roll för vissa grupper. Bland utrikes födda, yngre och deltagare med funktionsnedsättning upplever fler att cirklarna hjälper dem att bli mer självständiga, delta i arbetslivet eller vidareutbilda sig. Folkbildningen fungerar som ett verktyg för att stärka egenmakt och skapa möjligheter för grupper som ofta står längre ifrån arbetsmarknad och utbildning, säger Maria Sundbom Ressaissi, projektledare och ansvarig för funktionsrättsfrågor på Folkbildningsrådet.