Folkbildningen når allt fler asylsökande och ukrainska flyktingar

Under 2022 fördelade Folkbildningsrådet knappt 138 miljoner kronor till studieförbund och folkhögskolor för verksamhet med asylsökande, nyanlända invandrare och flyktingar inom insatsen svenska från dag ett. Syftet med verksamheten är inte bara att ge en introduktion till det svenska språket utan också att erbjuda vägar in i samhället för deltagare som blir kvar i landet. Bland annat rustar folkbildningen deltagarna för framtida utbildningsinsatser och förkortar etableringstiden, så att deltagarna snabbare kommer ut på arbetsmarknaden. På schemat blandas muntlig kommunikation med inslag av kultur och studiebesök i lokalsamhället.

Folkbildningsrådets rapport Folkbildning med asylsökande 2022 visar att studieförbunden förra året genomförde drygt 4 100 arrangemang med asylsökande, nyanlända invandrare och flyktingar, med totalt 44 000 deltagare. Ytterligare 3 000 deltog hos folkhögskolorna. Antalet unika deltagare i studieförbundens verksamhet var 15 800 personer, vilket är en ökning med 8 000 individer, från 2021. De flesta deltagarna, 70 procent, var kvinnor.

– Andelen kvinnor i verksamheten har ökat, vilket är ett av sätten vi märker att folkbildningen når många ukrainska flyktingar där merparten är just kvinnor. I rapporten tar vi också upp forskning från Andreas Fejes och Magnus Dahlstedt eftersom vi vill lyfta fram hur väl folkbildningens pedagogik och arbetssätt lämpar sig för den här sortens verksamheter, säger Martin Gemzell, handläggare för särskilda insatser på Folkbildningsrådet.

Fejes och Dahlstedt forskning handlar om hur studier i svenska bidrar till inkludering. Bland annat har de kommit fram till fem punkter för en lyckad integration och det är ingredienser som tydligt återfinns i folkbildningen:

1. Sociala relationer – möjligheten att träffa nya personer som kan vara förebilder eller vägvisare och som kan bidra till språkträning och nya kontakter.
2. Lärare och cirkelledare – bidrar till att utveckla en känsla av tillhörighet. Många lärare och cirkelledare anstränger sig också extra för att ge stöd.
3. Utbildning – att språkträna och få samhällskunskap skapar förutsättningar för tillhörighet. Dessutom ger aktiviteterna ett sammanhang, med stöd för tillvaron ”här och nu”.
4. Sammanhang – tillträde till andra miljöer där deltagarna blir välkomnade och sedda, exempelvis språkkaféer, gym, träning och idrott.
5. Arbete och praktik – deltagarna kan använda språket på ett meningsfullt sätt och andra kompetenser blir synliga och kan bekräftas. Dessutom lär de sig mer om den svenska arbetsmarknaden.

– Folkbildningens sammanhang upplevs av flera i våra studier som värdefulla platser att få stöd och hjälp i en annars mycket prekär situation. Inte minst handlar det om att få hjälp och stöd ”här och nu”, samtidigt som folkbildningen har bidragit till att introducera nyanlända till det svenska språket och samhället, säger Andreas Fejes som är professor i vuxenpedagogik vid Linköpings universitet.

Planeringen av verksamheten med asylsökande, nyanlända invandrare och flyktingar görs tillsammans med Länsstyrelsen och Migrationsverket.