Riksrevisionen granskar statsbidraget till studieförbunden

Riksrevisionen har genomfört ett gediget gransknings- och analysarbete och presenterar en rad olika rekommendationer till Folkbildningsrådet och regeringen. Folkbildningsrådet tar allvarligt på kritiken och delar Riksrevisionens slutsatser och menar att de går i linje med det åtgärdsprogram som initierades under våren 2021. Vi är nu angelägna om att fortsätta vårt arbete för att statsbidraget ska gå till folkbildning och att inga pengar ska hamna i orätta händer.

Bakgrund

Under de senaste åren har det uppdagats flera fall av systematiskt fusk och felaktigheter i studieförbundens verksamheter, till exempel att hyror har betalats flera gånger och att bidrag har gått till kurser som aldrig ägt rum eller för deltagare som inte existerar. Den 8 april 2021 meddelade därför Riksrevisionen att de skulle inleda en granskning av kontrollen och uppföljningen av statens stöd till studieförbunden.

Granskningen har fokuserat på hur studieförbunden använder medlen och hur kontrollsystemet är utformat. Man har också tittat på Folkbildningsrådets system för kontroll och uppföljning och studieförbundens interna kontroller av statsbidragen. Dessutom har regeringens styrning och uppföljning av Folkbildningsrådets verksamhet omfattats av granskningen.

Innehållet i Riksrevisionens rapport

Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att det finns brister i alla led när det kommer till hur folkbildningsanslaget följs upp – från studieförbundens utbetalningar på lokal nivå via Folkbildningsrådets styrning och uppföljning, till regeringens styrning. Det kontrollsystem som folkbildningens aktörer tillsammans har utformat fångar inte upp felaktigheter på ett effektivt sätt. Granskningen riktar in sig på ekonomihantering och i rapporten framgår bland annat att i en betydande andel av studieförbundens utbetalningar av kostnadsersättningar saknas tillräckligt underlag.

Risk- och väsentlighetsanalyser har hittills inte använts på ett systematiskt sätt för att prioritera så att kontrollerna görs där de kan ge bäst effekt, exempelvis där risken för väsentliga fel är relativt hög. Ett grundläggande problem enligt rapporten är dessutom att de villkor som styr studieförbundens hantering och kontroll av statsbidraget är så vida att det skapar svårigheter att bedöma vad som är felaktig folkbildningsverksamhet. Riksrevisionen konstaterar därmed att det finns en överhängande risk för att statsbidraget går till annat än folkbildning.

I sin rapport lämnar Riksrevisionen en rad rekommendationer till Folkbildningsrådet och regeringen. Rekommendationerna syftar till att såväl kontrollen av, som transparensen i, hur statsbidraget hanteras och används av studieförbunden behöver stärkas väsentligt. Riksrevisionen rekommenderar också att Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag och ansvar för kontroll ska stärkas.

Rekommendationerna i korthet

Regeringen rekommenderas bland annat att se till att Folkbildningsrådet återrapporterar resultatet av genomförda riskanalyser, avvikelsehantering, kontroller och uppföljning, samt studieförbundens ekonomi.

Folkbildningsrådet rekommenderas bland annat följande:

• Tydliggör villkoren så att studieförbundens utbetalning av statsbidraget baseras på tillräckliga underlag.
• Se till att studieförbundens överenskommelser om kostnadsersättningar dokumenteras så att objektivitet och insyn kan säkerställas.
• Slå ihop studieförbundens efterkontroller med Folkbildningsrådets uppföljning till en samlad efterkontroll. Rådet bör ansvara för genomförandet.
• Säkerställ att rapporteringen till regeringen är fullständig och korrekt.

Riksrevisionens fullständiga rekommendationer finns att läsa i rapporten Statsbidraget till studieförbunden – kontroll och uppföljning.

Folkbildningsrådets kommentar

Folkbildningsrådet delar Riksrevisionens bedömning att det finns brister i kontroll och uppföljningen av statsbidraget. Rapporten identifierar flera svagheter som Folkbildningsrådet själva har identifierat. Det är flera rekommendationer i Riksrevisionens rapport som pekar i den riktning som Folkbildningsrådet redan är på väg i vårt utvecklingsarbete. De åtgärder som vidtagits under 2021 och 2022 tillsammans med den relativt stora utbyggnad av kansliet som gjorts sedan dess har inte ännu fått full effekt.

Folkbildningsrådet kan dock utifrån Riksrevisionens granskning konstatera att vårt arbete behöver förstärkas och intensifieras ytterligare. Riksrevisionen uppmanar Folkbildningsrådet att ta ett ännu större ansvar för kontroll och uppföljning av såväl verksamheten som ekonomin. En förändrad ansvarsfördelning och utökat ansvar förutsätter dock att Folkbildningsrådet får ett tillskott av resurser och kompetens. Under hösten kommer Folkbildningsrådets ledning och styrelse lägga upp en plan för hur detta kan genomföras på bästa sätt.

Därefter är det Folkbildningsrådets medlemmar som på representantskapet behöver fatta beslut om ett ökat anslag till Folkbildningsrådet för att man ska kunna genomföra de satsningar på uppföljning och granskning som krävs.

Frågor?

För frågor om rapporten hänvisas till Folkbildningsrådets presskontakt: