Frågor och svar om Riksrevisionens granskning av statsbidraget till studieförbunden

Mer information finns även på huvudsidan Riksrevisionen granskar statsbidraget till studieförbunden.

Vad visar Riksrevisionens rapport?

Riksrevisionen konstaterar att det finns brister i alla led när det kommer till hur statsbidraget till studieförbunden följs upp. De gör därför bedömningen att uppföljning och kontroll av statsbidraget behöver stärkas väsentligt. Rekommendationerna till Folkbildningsrådet omfattar bland annat att tydliggöra villkoren för statsbidraget, utveckla risk- och väsentlighetsanalyserna och effektivisera kontrollen. Riksrevisionen rekommenderar också att Folkbildningsrådets myndighetsroll stärks.

Läs mer i Riksrevisionens rapport Kontroll och uppföljning av statsbidraget till studieförbunden

Vad tycker Folkbildningsrådet om Riksrevisionens slutsatser?

Vi tar kritiken från Riksrevisionen på största allvar. Vi håller också med om deras slutsatser och kommer att agera i enlighet med de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar för att lösa problemen vi står inför.

Varför har Folkbildningsrådet inte agerat tidigare?

Folkbildningsrådets uppföljning har hittills fokuserat på genomförd verksamhet utifrån statens syften med stödet till folkbildningen, samt att kontrollera studieförbundens egna kontroller. Folkbildningsrådet har alltså inte haft uppdraget att kontrollera studieförbundens underlag och ekonomi på det sätt som Riksrevisionen gjort i sitt urval.

Men när Riksrevisionen nu tydligt synliggjort allvarliga brister i studieförbundens egen hantering av bland annat kostnadsersättningar så kan vi konstatera att detta är något som behöver reformeras.

Folkbildningsrådet är sedan tidigare mitt inne i ett arbete med att ta fram ett nytt statsbidragssystem som ska börja gälla 2024. Detta kommer att adressera en del av de utmaningar vi står inför, men vi behöver också mer omedelbara insatser.

Vad har Folkbildningsrådet gjort för att motverka att statsbidraget används felaktigt?

Folkbildningsrådet har tagit krafttag för att komma till rätta med fusk och felaktigheter och för att utveckla vår uppföljning. Detta är ett arbete som påbörjades redan innan Riksrevisionen inledde sin granskning. Våren 2021 lämnade vi en rapport till regeringen där vi presenterade ett omfattande åtgärdsprogram som syftade till att komma till rätta med fusk och felaktigheter genom förebyggande insatser och förstärkt kontroll och uppföljning. Vi kan dock konstatera att vi behöver utveckla detta arbete ytterligare och avser därför genomföra de rekommendationer som Riksrevisionen nu lämnar.

Vad bestod Folkbildningsrådets åtgärdsprogram av?

Bland folkbildningsrådets åtgärder finns till exempel inrättandet av en visselblåsartjänst, krav på registersamkörning, krav på digital närvarorapportering för studiecirklar samt ett arbete för att utveckla uppföljningen av studieförbunden.

Åtgärderna är nu införda och en del av vårt ordinarie arbetssätt men en del resultat ser vi först i framtiden. Ett arbete pågår också med en ny statsbidragsmodell för studieförbunden, som ska börja gälla 1 januari 2024.

Samtidigt håller vi med Riksrevisionen om att vi behöver göra mer, men då behöver Folkbildningsrådet också utökade resurser och större mandat.

Läs Folkbildningsrådets åtgärdsprogram i rapporten Kontroll, transparens och kvalitet i studieförbundens verksamhet 

Hur kommer Folkbildningsrådet utveckla kontrollen framöver?

Exakt hur detta kommer gå till måste vi såklart titta närmre på, men bland Riksrevisionens rekommendationer finns vissa konkreta förslag som vi direkt ser att vi vill ta fasta på, till exempel att systematisera arbetet med risk- och väsentlighetsanalys.

Folkbildningsrådet behöver få ett utökat mandat och tillräckliga resurser för att vi ska kunna jobba bredare och djupare med kontroll och riskanalys, ända ner på verksamhetsnivå.

Hur påverkar det här Folkbildningsrådets roll och ansvar?

Riksrevisionen föreslår ingen förändring i Folkbildningsrådets konstruktion, utan fokuserar sina rekommendationer på hur vi kan stärka vårt myndighetsutövande. Folkbildningsrådet agerar utifrån nuvarande modell och söker de bästa lösningar inom ramen för den. Folkbildningsrådet skapades just för att tidigare modell ansågs hämmande.

Vad finns det för styrkor och svagheter med dagens modell?

För att folkbildningen ska fungera behöver staten hålla ”en armlängds avstånd”. Det behöver finnas en stor frihet för att folkbildningen ska kunna vara reaktiv, snabbfotad och tillgänglig. Men det behöver också finnas garantier för att statsbidraget hanteras på ett korrekt sätt. Det vi nu ser är att större kontroll av underlag, överenskommelser och utbetalningar behöver läggas till Folkbildningsrådets uppdrag – men folkbildningen ska även framgent vara fri och frivillig.

Finns det en risk att statsbidraget går till annan verksamhet än folkbildning?

Granskningen visar allvarliga brister i studieförbundens underlag och hantering av bland annat kostnadsersättningar. Vi ser dock inga indikationer på bedrägeri eller fusk i de exempel som lyfts. Att saker hanteras fel innebär inte automatiskt att det är fusk eller bedrägeri. Givetvis existerar en risk om kostnader och överenskommelser inte dokumenteras och hanteras korrekt, i enlighet med de krav som finns. Exemplen som lyfts i rapporten synliggör dock att det finns brister i kunskapen om vad statsbidraget får användas till. Detta måste styras upp med en ökad professionalisering i studieförbundens administration och med en utökad kontroll från Folkbildningsrådet.

Vad innebär det här för förtroendet för folkbildningen och Folkbildningsrådet?

Folkbildningen är en vital del av svensk demokrati och utgör en ryggrad i föreningslivet, samtidigt som individer kan lära och växa tillsammans med andra, på egna premisser. Riksrevisionen kritiserar administrationen i studieförbunden och modellen för hanteringen av statsbidrag, men inte verksamheten i sig. Folkbildningsrådet behöver nu göra ett arbete för att se hur vi bättre kan följa pengarna och säkerställa en korrekt hantering av statsbidraget.