Majoriteten etableras efter yrkesutbildning på folkhögskola
Deltagare i folkhögskolans yrkesutbildningar är i hög grad etablerade på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Det visar en ny rapport från Folkbildningsrådet. Redan ett år efter utbildningen är omkring hälften etablerade på arbetsmarknaden, och efter tre år är en majoritet det. Deltagarna har olika utgångslägen och mål med studierna – vissa står långt från arbetsmarknaden, medan andra redan är etablerade och söker en ny inriktning.
Folkhögskolans yrkesutbildningar finns inom ett brett spektrum av områden, bland annat socialt arbete och omsorg, hälsa och sjukvård, media och estetiska områden. Under 2025 bedrev 117 folkhögskolor yrkesutbildningar med drygt 9 000 deltagare.
Hälften etablerade efter ett år
Folkbildningsrådet har utifrån registerdata från Statistikmyndigheten SCB analyserat hur det har gått för deltagare efter yrkesutbildningarna. Resultaten presenteras i rapporten Yrkesutbildningar på folkhögskola – vad händer efter studierna?
– Folkhögskolans yrkesutbildningar har en skiftande målgrupp, vilket gör att etableringen varierar mellan olika utbildningar och grupper. Den övergripande bilden är ändå tydlig: andelen etablerade ökar stadigt, och efter tre år är en majoritet av deltagarna etablerade på arbetsmarknaden, säger Gabriel Kasto, analytiker på Folkbildningsrådet.
Utrikes födda män har högsta andelen etablerade av alla grupper – 61 procent efter ett år. Äldre deltagare etableras generellt i högre grad än yngre, som i stället oftare går vidare till högskolestudier. Deltagare med funktionsnedsättning och utrikes födda kvinnor har genomgående lägre etablering.
Högst etablering av alla har socialpedagogutbildningen, den största yrkesutbildningen i underlaget, med 72 procent efter ett år och 76 procent efter tre år. Bland deltagare med svag eller osäker ställning på arbetsmarknaden före studierna är 41 respektive 57 procent etablerade efter tre år.
Positiv utveckling även för dem som stått längst från arbetsmarknaden
De deltagare som var etablerade på arbetsmarknaden före utbildningen är det i hög grad även efter. Bland dem som stod helt utanför arbetsmarknad och studier före utbildningen är 31 procent etablerade efter tre år och ytterligare 15 procent studerar.
– Folkhögskolans yrkesutbildningar fyller flera funktioner. För vissa deltagare handlar det om att etablera sig på arbetsmarknaden, medan andra går vidare till högskolestudier eller använder utbildningen för att stärka sin position på arbetsmarknaden. På så sätt bidrar utbildningarna både till individers möjligheter och till samhällets kompetensförsörjning, säger Anna-Karin Lindblom, generalsekreterare för Folkbildningsrådet.
