Nya statsbidragsvillkor för folkhögskola från 2027

Statsbidraget fördelas för tre år i taget i stället för ett. Skolans volym fastställs för hela perioden, med årliga avstämningar. Skolan kan jämna ut verksamheten över perioden, så att en tillfällig minskning ett år inte behöver hanteras inom samma kalenderår. Det ersätter dagens regel om att skolans ingångsvärde sänks permanent om skolan rapporterar under sin volym två år i rad. Den första perioden är 2027–2029.

Den nya modellen riktar resurser till deltagare med omfattande stödbehov och minskar samtidigt skolornas administration. Förstärkningsbidraget delas i två delar:

• Det allmänna förstärkningsbidraget fördelas per deltagarvecka på allmän kurs och ingår i den ordinarie bidragstilldelningen. Den årliga ansökan försvinner. Skolan ska fortfarande följa upp och redovisa hur bidraget har använts.
• Det särskilda förstärkningsbidraget går till kurser för deltagare med omfattande och varaktig funktionsnedsättning och till språkligt stöd på yrkeskurser inom särskild kurs, för deltagare som behöver stöd i svenska språket. Skolan ansöker om bidraget. Under 2027–2029 avsätts 50 miljoner kronor per år, och huvuddelen av medlen fördelades i en utlysning under våren 2026. Bidraget för språkligt stöd betalas ut utifrån planerat antal deltagare och justeras efter verksamhetsårets slut utifrån rapporterat antal deltagare och redovisade lärartjänster.

Den totala bidragsvolymen till folkhögskolorna är oförändrad, men fördelningen mellan skolorna förändras.

Ett utvecklingsbidrag för utveckling och innovation kan utlysas när det finns medel. Ingen utlysning planeras under den första perioden 2027–2029.

Kravet på lärartäthet blir i genomsnitt 2,0 helårstjänster per 1 000 deltagarveckor på allmän kurs och 1,6 på särskild kurs. Den högre nivån på allmän kurs hänger ihop med att allmän kurs får ett högre statsbidrag genom det allmänna förstärkningsbidraget.

Skolan ska bedriva ett organiserat, hälsofrämjande arbete för deltagare på långa kurser. Arbetet ska ske på individ- och gruppnivå och i samarbete med pedagogisk personal. För skolor som i dag har studie- och yrkesvägledning eller kurativt stöd utanför den egna organisationen kan det behövas mer samordning och planering.

Rektor ska ha genomgått en rektorsutbildning senast fyra år efter tillträdet. Kravet gäller framåt, och en rektor som redan har gått den statliga rektorsutbildningen behöver inte gå den folkhögskolespecifika.

Yrkeskurser redovisas som en egen kurstyp. Det ger mer tillförlitlig statistik, och villkoren öppnar för folkhögskolespecifika yrkeskurser.

Minst tio timmar i veckan ska vara i samlad grupp eller klass, och ytterligare tio timmar kan genomföras i andra grupper eller sammanhang (för kurser på heltid). Det ger skolan större möjlighet att förlägga undervisningstiden när det passar kursens målgrupp.

• Gränsen för hur stor andel av verksamheten som får vara distanskurser är borttagen.
• Kravet på lärartäthet gäller både allmän och särskild kurs, men med olika nivåer. I remissförslaget fanns inget krav för särskild kurs.
• Kravet på en formell organisation för deltagarhälsoarbetet har ersatts av ett krav på organiserat hälsofrämjande arbete.
• Kravet på studieplaner för alla deltagare på särskild kurs är borttaget.
• Kravet på ett kvalitetsledningssystem har ersatts av fortsatta krav på systematiskt kvalitetsarbete, och ett avsnitt om internkontroll har lagts till.
• Kravet på att deltagare på grundläggande nivå ska kunna nå kunskaper motsvarande årskurs 9 inom två år är borttaget.
• Kravet på att skolan måste ge deltagarna möjlighet att besvara Folkhögskoleenkäten är borttaget.