Blogginlägg 2019

I ett blogginlägg utforskar Lena Posner-Körösi, ordförande för den judiska folkhögskolan Paideia, viktiga möten över gränser och folkbildningens avgörande roll för att värna vår demokrati.

I koloniområden i Stockholms förorter utmanas odlingens gränser, kunskaper byts och människor möts och inspireras av varandra. Orten Odlar är ett folkbildningsprojekt som både vill inspirera till odling, men också lyfta fram samhällsintresset med kolonilotter. I sitt blogginlägg skriver en av initiativtagarna till projektet, Katja Jassey, om allt lärande som sker på lotterna och om vikten av att den organiserade folkbildningen möter upp med stöd.

Att gå på folkhögskola förändrade hela mitt liv, det skriver Emil Jensen i gästblogg hos Folkbildningsrådet. Emil Jensen är en prisad musiker, poet och författare. I sitt gästinlägg skriver han om värdet av folkbildning utan en hake, utan krav på motprestation. Om att få utrymmet att lägga all kraft, tid, lust och kärlek på själva skapandet.

I förorten finns en mängd lokalt förankrade folkbildningsinitiativ och demokratifrämjande rörelser, något som vittnar om ett behov av att stärka sig själv och kollektivet. Orten myllrar av en ny generation unga medborgare som söker kunskap och bildning men som hamnar i skymundan i medierapporteringen till förmån för kriminalitet och arbetslöshet. Det skriver journalisten och författaren Duraid Al-Khamisi i sin gästblogg om folkbildning i orten.

Folkbildning sker i mötet mellan människor, i samtal där kunskap uppstår och växter, hävdar Thor Rutgersson. Thor är författare och programledare för podcasten "Allt vi inte pratar om", i sin gästblogg resonerar han kring om, och i så fall när och hur, en podcast kan vara folkbildande.

Folkbildning är landets största kulturarena. Genom folkbildningen får deltagare kunskap och nya perspektiv och de bjuds in till kreativitet och eget skapande. För Gunnar Ardelius, verksamhetschef på Ideell kulturallians var det folkhögskolan och den kreativa processen med andra deltagare som äntligen förlöste skrivprocessen. ”Folkbildningen gav mig en plats i världen där jag kunde växa som skrivande och läsande människa”, berättar Gunnar i sin gästblogg som kan läsas nedan.

I en tid när segregrationen ökar är samverkan viktig för att skapa medborgardrivna, demokratiska mötesplatser. Samarbetet med studieförbund är nästan lika gammalt som de äldsta husen, skriver Calle Nathanson, vd för Folkets Hus och Parker i ett blogginlägg om hur folkbildningen och Folkets Hus-rörelsen kan och bör fortsätta jobba tillsammans för att nå ut i hela landet.

Livet på Wendelsbergs folkhögskola är fyllt av fester, baler och cricketturneringar – utan att ge avkall på kvaliteten på undervisningen. Tvärtom, menar skolans rektor Sören Eriksson, är sammanhållningen en del av framgångsfaktorn, liksom avsaknaden av alkohol och stela uppföljningsmetoder. Texten nedan är skriven för tidskriften Kurages temanummer om kultur som kom i maj 2019.

Målet för landsbygds- och regionalpolitiken har under de senaste årtiondena varit att hela Sverige ska leva. Samtidigt pågår en omfattande urbanisering. Arbete, utbildning och service koncentreras till de tre storstäderna medan fler och fler mindre orter hotas av avbefolkning och nedläggning av viktig samhällsservice. Därför pågår just nu en satsning på ett större regionalt ansvar, nya regioner bildas och befintliga regioner får större helhetsansvar för sin egen utveckling. Här har folkbildningen en möjlighet att komma in med våra perspektiv och resurser på ett närmast unikt sätt.

Folkbildning har alltid varit en viktig aktör i digitaliseringen av samhället. Oavsett om det har funnits stor tilltro till den tekniska utvecklingen eller om faror och risker accentuerats, så har folkbildning förts fram som en central del av lösningen på de problem som förutses. Vi kan se hur dagsaktuella frågor om till exempel integritet har varit en återkommande del av samtalet sen digitaliseringens början, frågor om såväl hur data hanteras och sprids som rätten att veta vilka uppgifter som finns lagrade och rätten att bli bortglömd. I januari la Lina Rahm fram sin avhandling Educational imaginaries: a genealogy of the digital citizen vid Avdelningen för pedagogik och vuxnas lärande på Linköpings universitet. I den undersöker hon folkbildningens förhållande till samhällets digitalisering.

Det senaste numret av idétidskriften Kurage handlar om de äldre i civilsamhället. Det är ett nummer fullmatat med intressanta artiklar om de äldres ideella engagemang, om utmaningar och förebilder. Folkbildningens äldsta deltagare återfinns främst i studieförbundens studiecirklar och gruppen som är 65 år och äldre har ökat under senare år. Rapporten Cirkeldeltagare efter 65 gjordes 2013 på uppdrag av Folkbildningsrådet och den visar att studieförbundens verksamhet bidrar positivt till äldres välmående. Pelle Åberg är en av medförfattarna till rapporten, läs hans gästblogg nedan om hur studiecirklar bidrar till höjd livskvalitet hos äldre.

Lärarnas insatser är avgörande för att den studerande ska nå sina mål, i den ordinarie skolan såväl som inom folkhögskolan. Samtidigt är kompetensutvecklingen inom folkhögskolan eftersatt och Folkbildningsrådet ser stora behov av att säkra kompetensförsörjningen. Det är dags för ett lärarlyft för folkhögskollärare.

Studieförbunden och Sveriges folkhögskolor står bakom satsningen #ViMåstePrata – ett nationellt folkbildande demokratiinitiativ för grundläggande fri- och rättigheter. Den 30 januari hölls ett riksdagsseminarium om första året med #ViMåstePrata. På seminariet höll idéhistorikern Sverker Sörlin ett uppskattat anförande om nationalismens återväxt i Europa och om det viktiga samtalet som sker inom folkbildningen för att värna och stärka demokratin. Bloggtexten nedan är en kortversion.